Fortsätt till huvudinnehåll

10 år av saknad

Tommy Eriksson 11 december 1948-- 31 december 2001
Då 53 o idag skulle han varit 63 år
10 år av enorm saknad


Min bonuspappa som han var men ändå min far min pappa sedan jag var 5 år....
Han fanns med då jag lärde mig cykla... Min första dagen i skolan... Var med under hela min uppväxt.... Fanns med under mitt intrång i vuxenvärlden o fanns som stöd.... Fick uppleva tre av barnbarnens första steg in i livet.....


Sedan ville livet annat.... Cancern tog över.... Och livet stannade vid 53 år... 53 år o alldeles förtidigt.... Han som hade sååååå mycket mer att ge...o såååå mycket mer han ville göra och uppleva.... livet togs ifrån honom i alldeles förtidig ålder... och ifrån oss alla som älskade honom så innerligt


Saknar såååååå enormt mycket
Idag är det nyårsafton o idag ägnar vi dig en extra stor o kär tanke
Tack för att vi fick vara en del av ditt liv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Möjligheter....

Det finns alltid en möjlighet att ändra på sitt sätt att vara....om man till exempel känner skuld för att man inte räcker till.... Börja med att förlåta sig själv och börja sedan om från början.... Släpp taget om alla krav och måsten.....slappna av och var Närvarande i det man gör..... Ha inte för höga krav på sig själv.... Alla är vi olika och tycker olika... Att ge mer än vi egentligen klarar av kan ge motsatt effekt.... Acceptera och var sig själv istället...så blir slutresultatet BÄST ❤❤❤ Idag är det den första dagen i mitt nya liv... Håll tummarna för att det funkar...för när det dags för en förändring och det är bara jag som kan göra den..... Yeheeeeeeeeee här kommer JAG!!!!

Nyheter....

Slår igång internettet.... Tänkt att se vad som står på Aftonbladet...... Blir slagen ner i skorna kan man bildligt säga..... Igen och åter igen så skrivs det bara tragiska och tråkiga saker..... "Militärliga spred skräck i hela landet" "Kaoset som SVT räddade snabbt" "Sköts ner på gatan av maskerade män" "Skräcken:Det gick ner på kyrkogården" "Så bra är årets julskinkor" "Varnar: Nu kan supermanpiller finnas i Sverige" "Födde barn för tidigt - riskerar enorm räkning" "Mayvor, 93 fick inte mat - på 17 timmar" ...... och mer där till stod om att läsa.... Allt i bara tragedi,ledsamhet, hat, och tråkigheter..... När ska det vända.... När ska vi kunna ge och se världen annorlunda..... Finns det INGET bra att skriva om.... Inte konstigt att man blir deprimerad... Media projicerar på oss utan att vi märker det..... Slopa nyheterna....