Fortsätt till huvudinnehåll

10 år av saknad

Tommy Eriksson 11 december 1948-- 31 december 2001
Då 53 o idag skulle han varit 63 år
10 år av enorm saknad


Min bonuspappa som han var men ändå min far min pappa sedan jag var 5 år....
Han fanns med då jag lärde mig cykla... Min första dagen i skolan... Var med under hela min uppväxt.... Fanns med under mitt intrång i vuxenvärlden o fanns som stöd.... Fick uppleva tre av barnbarnens första steg in i livet.....


Sedan ville livet annat.... Cancern tog över.... Och livet stannade vid 53 år... 53 år o alldeles förtidigt.... Han som hade sååååå mycket mer att ge...o såååå mycket mer han ville göra och uppleva.... livet togs ifrån honom i alldeles förtidig ålder... och ifrån oss alla som älskade honom så innerligt


Saknar såååååå enormt mycket
Idag är det nyårsafton o idag ägnar vi dig en extra stor o kär tanke
Tack för att vi fick vara en del av ditt liv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hysteriskt....

Ar i Thailand.... nastan hela familjen har akt hem.... har ar bara jag och Alicia och Fredrik kvar.... De andra fick aka hem med halv atta flyget.... vi andra far vanta till nasta vecka som det ser ut nu.,.. Trodde att vi hade klarat av detta med vattkopper... men icke... det har blommat igen... var till Dr Sombooda och han lat oss inte fa aka alls och vi har varit i kontakt med Apollo som varit har o hjalpt oss med att fixa med att bo kvar och hur vi ska gora med resa osv.... kanner mig saaaaaaaaa maktlos..... Just nu ligger lillan och sover... hon har 39.5 i temp.... yrar och mar inte alls bra.... Hjartskarande var det da hon forstod att de andra skulle aka utan oss..... hon som ville hem nu.... hon kramade mig hart och bara grat och grat.... hon trostades laaaange innan hon kom till ro helt slut... det blev att kopa den dar dockan som hon vill ha.... en tidig jul.... Appropa JULEN.. hur kommer den att vara i Thailand... hur kommer det att funka... kommer det att kannas som jul all...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...