Fortsätt till huvudinnehåll

10 år av saknad

Tommy Eriksson 11 december 1948-- 31 december 2001
Då 53 o idag skulle han varit 63 år
10 år av enorm saknad


Min bonuspappa som han var men ändå min far min pappa sedan jag var 5 år....
Han fanns med då jag lärde mig cykla... Min första dagen i skolan... Var med under hela min uppväxt.... Fanns med under mitt intrång i vuxenvärlden o fanns som stöd.... Fick uppleva tre av barnbarnens första steg in i livet.....


Sedan ville livet annat.... Cancern tog över.... Och livet stannade vid 53 år... 53 år o alldeles förtidigt.... Han som hade sååååå mycket mer att ge...o såååå mycket mer han ville göra och uppleva.... livet togs ifrån honom i alldeles förtidig ålder... och ifrån oss alla som älskade honom så innerligt


Saknar såååååå enormt mycket
Idag är det nyårsafton o idag ägnar vi dig en extra stor o kär tanke
Tack för att vi fick vara en del av ditt liv.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer