Fortsätt till huvudinnehåll

Mina underbara barn

Helt underbart att komma hem... möts av en glad liten tjeja som skriker MAMMA... nu kommer min mamma.... ååååååååååååå..... hon kastar sig om halsen och man får en rejäl kram o puss av henne.... hon är min lilla underbara prinsessa.


De större barnen har inte alls samma vana kvar som de hade som små barn...så man får bara passa på att njuta så länge det varar.... snart blir de stora nog för att klara sig själva... har redan ett av barnen som lagt beslag på lägenheten som vi har i stan... den är allas i familjen... men som det är nu är det bara hon som vistas där....eller bor där...
I helgen så var alla barnen hemma och det var hur mysigt som helst det… vi spelade spel och vi umgicks… det som är lite spännande är att de nu behöver mig som mamma på olika sätt… en vill ha mycket hjälp med sina tankar om livet… en vill ha hjälp med läxor och svar på livets olika frågor… en annan vill bara att man finns hemma… men de har alla en sak gemensamt… de vill alla bli älskade…. O älskar dem gör jag oerhört mycket, mina underbara barn.

Barnen har nu hunnit att bli:

Alex, 20år och 6 månader

Linnéa, 18 år och 10 månader

Fredrik, 15 år och 7 månader

Alicia, 4 år och 10 månader



Just nu sover de alla…. Lika så min underbara man… men jag sitter oppe……
Satt nyss och såg på bilder på barnen från olika delar av deras liv…. Kan knappt tro att tiden har gått så fort som den faktiskt har… tyckte nyss att Alex var en liten skrutt men nu har har förvandlats till en ung man med sina dryga 20 år… Nea som har blivit 18 år och även hon har blivit myndig…. Tänka sig att denna lilla donna också blev stor till slut…. Hon som var så sjuk som barn och som aldrig kunde sitta stil… hon var jämt full av energi som hon gladligen delade med sig… ngt som än i dag funkar på samma vis…. Trean som man ständigt tror ALLT gott om o som man en dag upptäcker att även denna lilla tysta, blyga försynta lilla filur även han har kroppen full med bus och rakartyg på ett vänligt vis. Fyran som är den lilla som lever ut sin energi så fort som det är möjligt och så fort tillfället ges.
Så det är klart att det känns då man får uppskattning av barnen om att man är älskad som förälder.

Jag Älskar mina underbara barn

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A...