Fortsätt till huvudinnehåll

Sömnlöshet...

Hur kan jag få stop på min oro och de tankar som håller mig vaken?
Vilken betydelse har alla tankar för sömnlöshet?
Jag kan inte somna på grund av att jag tänker på allt som borde ha gjorts och det som ska göras i morgon eller kommande dagar... vilka saker jag måste ta itu med i morgon.
Mina tankar bara snurrar runt i huvudet och jag kan inte koppla av.
Finns det något sätt att undvika det här?


Strålning från tända mobiltelefoner er under misstanke för at stressa hjärnan så att förmågan att nå de djupa sömnfaser försämras och andelen av den vigtiga, djupa sömnen minskas.


Besvär med att somna kan bero på att man är överstimulerad p.g.a uppiggande ämnen, som t.ex. effedrin, kaffe, svart te, cola eller guarana. Om vi utsätts för allt för kraftig belysning innan läggdags, sänds det signaler till hjärnans inre som upplyser om att det är dag, vilket således kan medföra bevär med att somna. Också oväsen, smärtor, stress, tankemyller, depression och ångest kan förhindra insomning.

Kommentarer

  1. Det later som en klyscha men det har iallafall hjalpt mig nar hjarnan gar pa overvarv. Skriv ner dina tankar, skriv ned svaren eller mojligheterna skriv ned hur du tror du kan forenkla/forbattra situationen. Lattare att slappa det da for oftast sa slapper inte dessa tankar for at man ar radd att glomma bort dem, ar de da nedskrivna sa kan man truggt aterkomma till dem efter somnen! Att inte fa sova paverkar ens liv i sa mycket storre utsrackning an man tror sa jag hoppas du far bukt med det! Kramar Kiina

    SvaraRadera
  2. Välkommen det låter som om du behöver en intro i Yogans värld,, Kram Å

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......