Fortsätt till huvudinnehåll

Lyssna

När jag ber dig lyssna på mig och du börjar ge
mig goda råd
har du inte gjort vad jag bett dig om.
När jag ber dig lyssna på mig och du börjar
förklara varför
jag inte ska känna som jag gör,
trampar du på mina känslor.
När jag ber dig lyssna på mig och du tycker
att du måste göra något
för att reda ut mina problem sviker du mig.
Hur underligt det än kan låta.
Kanske är det därför som böner hjälper en del människor.
För Gud är stum och han ger inga goda råd
eller försöker ”greja” saker och ting.
Han lyssnar bara och låter mig klara mig själv.
Så lyssna bara på mig är du snäll
och om du vill prata kan du väl vänta på din tur
en stund
så lovar jag att jag lyssnar på dig.

(Dikten finns i Kay Pollaks bok,2001, Att växa genom möten)

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer