Fortsätt till huvudinnehåll

Mötet mellan hem och skola.....

Läser en jätte bra bok om mötet mellan hem och skola....

I början av boken finns det en dikt som är tänkvärd....

Människors möte
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så. (Hjalmar Gullberg, 1937)

Boken beskriver hur skolan ska vara en skola för alla.... för pedagogen... eleverna... och för föräldrarna...den tar upp samarbetet mellan skola och hem... om föräldrars tankar erfarenheter och önskemål om hur de vill bli bemötta av skolan... läroplanen beskriver ju hur vi som pedagoger ska samarbetet med barnens föräldrar....

Lärarna ska använda föräldrars erfarenhet och kompetens och lyssna på dem. Lärarna måste lära känna föräldrarna som egna personer för att skapa individuella möten för empati och förståelse för barnens behöv och situation....
En mycket tankvärd bok att läsa och det ställer mycket till sin spets om hur vi som pedagoger är och hur vi jobbar i skolansforum.

ATT LYSSNA INNEBÄR ATT MAN UTAN ATT DÖMA OCH TOLKA OCH UTAN FÖRUTFATTADE MENINGAR FÖRSÖKER FÖRSTÅ  DEN ANDRES BILD.
ATT LYSSNA ÄR ATT TA IN, INTE ATT TA ÖVER.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Möjligheter....

Det finns alltid en möjlighet att ändra på sitt sätt att vara....om man till exempel känner skuld för att man inte räcker till.... Börja med att förlåta sig själv och börja sedan om från början.... Släpp taget om alla krav och måsten.....slappna av och var Närvarande i det man gör..... Ha inte för höga krav på sig själv.... Alla är vi olika och tycker olika... Att ge mer än vi egentligen klarar av kan ge motsatt effekt.... Acceptera och var sig själv istället...så blir slutresultatet BÄST ❤❤❤ Idag är det den första dagen i mitt nya liv... Håll tummarna för att det funkar...för när det dags för en förändring och det är bara jag som kan göra den..... Yeheeeeeeeeee här kommer JAG!!!!

Nyheter....

Slår igång internettet.... Tänkt att se vad som står på Aftonbladet...... Blir slagen ner i skorna kan man bildligt säga..... Igen och åter igen så skrivs det bara tragiska och tråkiga saker..... "Militärliga spred skräck i hela landet" "Kaoset som SVT räddade snabbt" "Sköts ner på gatan av maskerade män" "Skräcken:Det gick ner på kyrkogården" "Så bra är årets julskinkor" "Varnar: Nu kan supermanpiller finnas i Sverige" "Födde barn för tidigt - riskerar enorm räkning" "Mayvor, 93 fick inte mat - på 17 timmar" ...... och mer där till stod om att läsa.... Allt i bara tragedi,ledsamhet, hat, och tråkigheter..... När ska det vända.... När ska vi kunna ge och se världen annorlunda..... Finns det INGET bra att skriva om.... Inte konstigt att man blir deprimerad... Media projicerar på oss utan att vi märker det..... Slopa nyheterna....