Barnen....

Viktigt är att barn har sina föräldrar.... inte bara den ena föräldern... ett barn som inte kan identifiera sig med sina båda föräldrar kommer i framtiden känna en saknad som kommer att påverka dem i beslut med mera. 
En skilsmässa är en livskris, en påfrestande livshändelse. Barn saknar det stöd de skulle önska,  från föräldrarna men även från andra anhöriga, vänner... även skolan skulle de behöva stöd ifrån... 
Nästan en 1/3 av alla barn i Sverige har skilda föräldrar. 
Hur upplever de förändringen? 
Vilka är deras önskemål och behov? 
Vart vänder de sig om de behöver stöd?


Det som är beklämmande är att det är så många föräldrar som inte kommer överrens efter det att de gått ifrån varandra..... och detta kommer barnen få lida för.... man skyller så mycket på varandra och tror ofta att den andra föräldern är sämre och inte är bra nog mot barnen.....


Jag skilde mig för många år sedan från mina tre första barns pappa... han och jag har inte pratats på många åååååår.... ngt som i förlängningen som barnen fått lida av.... Tyvärr......
Sedan har jag ett barn med ytterliggare en man..... vi har ett barn som idag är 5 år och vi har ett toppen  bra samarbete. Vi kan prata med varandra och vi kan mötas. Lillan som vi har 50% känner sig trygg mycket på grund att jag och mitt X ser Lillan för hennes behov och att hon känner sig trygg med oss i den relation som vi alla har till varandra. Min nuvarande man och mitt X kan oxå mötas och det ser jag som en stor fördel för ett gott och bra samarbete för Lillans skull. 


Skulle önska att alla de barn vars föräldrar skilt sig skulle få uppleva att ens föräldrar kan mötas utan bråk och sarkasmer med mera där samarbetet får plats för allas trevnad och välbefinnande.