Fortsätt till huvudinnehåll

Tävlan....


Skriva av mig lite…ngt som jag funderat på ett tag….
Har en del vänner och bekanta som vill jämföra…. Och det som ska jämföras och presteras med är BARNEN…. Varför…. Jag har aldrig varit intresserad av att delta, men på något sätt blev jag ofrivilligt indragen…. Och nu vägrar jag… jag sätter ner foten i detta….
Det är inte bara barnen det ska presteras i utan även vad man har för statusprylar….
Jag jobbar, och har varken tid eller ork att hålla på att jämföra barn….eller vem som haft råd eller kan köpa en viss statuspryl…och vem som tjänar vad…
Har alltid ansett att barn utvecklas olika fort, och det ska dom få göra också…. Varför ska allt man presterar mätas och jämföras… Hur mycket man äter, skiter, pratar, kryper eller står… vilken utbildning barnen valt på gymnasiet…. Vem som tar körkort först… och så vidare….  VARFÖR……

En väninna sa till mig att jag har så lugna barn som aldrig river ner prydnadssaker... Jaha, det var ju roligt att höra sa jag. -Ja, men du är säkert en sån där sträng mamma, la hon till sen och log lite...
Hon satt sen resten av kvällen och sa att hennes barn hade gått vid 9 månader och hennes treåring kan skriva sitt namn utan problem med mera….
Jag sa bara, jaha, det var ju skoj. Visst har jag med rykts in i pratet om barnen tidigare… men vad tjänar det till…. Och för vem gynnar det…. 

Vad tycker ni om folk som jämför och till och med tävlar med sina barn? För visst är detta ganska vanligt?
Hur gör man om man känner sig angripen och måste gå till försvar? För jag kan ibland känna det som man klankar ner på mig och mina barn när man hela tiden ska tävla och se vem som presterar mest…
Jag är TRÖTT på att inte hitta en vuxen att umgås med som inte sitter och jämför barn...



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

I rymden finns inga känslor.....

Såg häromdagen en film som heter "I rymden finns inga känslor"..... Killen i filmen har Aspergers ... han vill ha allt i en viss ordning...  har svårt med att bryta sina rutiner... han är fixerad vid tid och former... vill inte ha  fysiskkontakt . Utdrag från Wikipedia.... "personer med Asbergers har normal eller hög intellig ens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symptomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de förslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier. Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel / social kom...

Barnbarn

Finaste lilla tös på dryga tre år, och jag har den äran att få vara hennes mormor.  Trygg charmig och såååå intelligent liten tjej.