Fortsätt till huvudinnehåll

Ta inget för givet....

Att ta livet för givet är farligt... att tro att allt blir som man vill och att alla tycker som man gör är fel....
Allt kan ske.... man vet vad man har... man vet inte vad man kan få...
Som man sår får man skörda....
Och jag sår och jag sår.. men ingen skörd har det blivit..... eller man kan säga att den första skörden som jag sådde... gav resultat och var bra... men sedan... då man tar sådden för given blir inte skörden så bra.... och det gäller inte bara mig... utan det gäller alla....

Ta inte livet och kärleken och familjen förgiven.... för en dag står de inte där längre....
Jag vet inte var jag står just nu....

Jag vet inte var jag står i relation till det så kallade förhållandet... och jag vet inte var jag står i familjelivet.... jag vet inte var jag står i för relation till mina vänner...

Vad är min roll kan jag fråga mig om och om igen.... frågor som inte ger några svar....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensam och bor i sin lägenhet

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela

Vad hände med våren?

Våren bankade på dörren efter en lång vinter... snödroppar, tulpaner med mera hade börjat göra sig synliga... Vintern som varit har varit kall och med mycket snö. Tror att denna vintern verkligen gett unga som gamla möjligheten för att åka skidor på nedför och på längden, åkt skridskor med mera av olika vinter aktiviteter. Neeeee nu får det vara slut med detta med snö och kyla.... igår kom det tyvärr åter igen... stormliknade byar med snö och kyla drog över byn..... Så ofantligt trött på vintern nu. Vill ha vår och sommar... och gärna läääänge också.  Vad har man hittat på idag då.... Vaknade upp tidigt med tanken att ställa mig i duschen men så blev det inte då min yngsta kom och ville ha en speciell yoghurt till frukost. Så det blev att kasta på sig kläderna och dra iväg tillsammans för att åka och handla lite frukost. Väl gjort blev det gofrukost hemma i soffan.  Har suttit och fixat lite pappersarbeten på förmiddagen också och jag känner mig nöjd med att fått det gjort. Ska väl hin