Men jag tror att man innerst inne egentligen bara vet...... en vän är den som finns där då det är solsken... när det stormar... en vän som står kvar vid ens sida oavsett vad som än sker och inte sker... vad man än säger eller gör så står liksom vännen kvar i vänskapen...
Vad är då en vän för mig då kan man undra....
En vän är någon som finns där när man har något att säga.... En vän är den som kan lyssna och finnas där som stöd i medgång och i motgång... eller dela det roliga med och som man kan skratta tillsammans med....
Jag vet att jag har funnits för mina vänner och jag hoppas att de fått det stöd som de har varit i behov av vid de tillfällen de känt motgång....
jag har varit den man har kunnat ringa till och spy ur sin ilska och sin irritation som de kan ha känt för någon eller för något....
Det som stör mig är att när de sedan kommit på fötter liksom vänder en ryggen och man finns liksom inte.... Frågan i detta... Är det vänskap???
En vän ska man kunna stöta och blöta med... lyssna till och med oavsett vem det som än innehar ordet i glädje eller sorg med mera.... sitta med och bara prata och umgås med i nonsens.... bara kunna skratta och ha kul.... En vän finns där då det är nödläge....
En vän kan komma förbi när som... och behöver inte bjudas in... en vän är en som finns där då man faller i den djupaste grop.... en vän är livlinan i livet.... en vän kikar alltid in då man har det tufft eller jobbigt.... en vän ringer och kollar om allt är som det ska och om man mår bra... eller skickar ett sms minst en gång i veckan....
Jag vet att jag inte kanske alltid tar mig tiden att ringa alla eller smsa alla som jag skulle vilja... men jag vet att den som känner mig väl vet att jag är deras vän i hjärtat... och vet att de är min vän...
Jag värdesätter mina vänner och jag är öppen för alla nya vänner jag finner i livet.
Kommentarer
Skicka en kommentar