Fortsätt till huvudinnehåll

Curling....

Curlingförälder..... Ja, vad betyder det? Jo, att föräldrarna springer framför barnen och sopar bort alla hinder. Tror/vill ni vara den typen av föräldrar eller vill ni/tror ni att ni låter barnen klara av mer själva?

Inser att jag som förälder curlar lite för mina barn… och vem gör inte det mer eller mindre… troligtvis är det kanske inte alltid rätt. Det nya uttrycket curlingföräldrar  passar bra nog in på mig. Hjäääälp…. , jag kommer att få MVG i det ämnet hemma hos oss….  
Ska det vara så svårt att vara lite konsekvent?....  Ska det vara så svårt att säga nej och stå på sid för det sagda…. Visst ska man inte säga ”NEJ” för nejets skull…utan det ska vara tydliga och klara beslut med innehåll. Härda ut och ta fighten ett par gånger så att de små och de stora liven förstår vem det är som är chef i huset….eller i alla fall vem som är vuxen. Jag blir galen ibland av min egen oförmåga att vara konsekvent och jag inser att jag mer och mer sopar mig fram till ett kaos i hemmet, om jag inte sätter ner foten….Nu ska jag för den delen inte säga att det är KAOS… men det kan ibland vara så att jag ger efter lite för lätt och sedan kan det bli att barnen tar förgivet att jag som förälder ska göra vissa saker som de själva skulle kunna göra själva…. . 
Börja med frukosten tillexempel….eller bäddningen av egna sängar…. Jag säger då det….. DE KAN SJÄLVA….. . Men varför är jag där och plockar och städar….. Jo för husfridens skull, fixar och trixar och gör kanske lite för mycket än vad jag skulle behöva… . Jag blir galen på mig själv. Vilket är priset då…en utbränd mamma i framtiden kanske om jag inte slutar med det jag förtar mig med idag…. . Kanske på tiden att se sig själv i spegeln och ta tag i det…. Jag ska verkligen inte kritisera mina barn för mer underbara barn kan jag nog inte få…. Visst hjälper de till hemma och fixar och trixar med… men jag skulle kanske låta dem få ta ansvar för mera eget…
Men jag är ju bara mamma ;)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Skriver o skriver.... Rapporten ska vara inne senast idag....

Det som jag skriver om är dyslexi, läs- och skrivsvårigheter.... en funktionsnedsättning. Oförklarliga svårigheter med skriftspråket, som en koppling mellan det talade språket och de skrivna symbolerna, bokstäverna och orden.  Att kunna läsa och skriva är för de flesta  en självklar förmåga, som man inte reflekterar så ofta över... många gånger bemöts många med dyslexi som obegåvade och vad som är värre är att de ofta inte erbjuds någon bra hjälp.... Intelligensnivån har inget med dyslexin att göra och alla samhällsklasser och kulturer, dock visar det sig mest bland hos högt begåvade personer.... Dyslexin kan vara i olika grader, från lätta former av bokstavsväxling till nästan oöverkomliga svårigheter att läsa och skriva. Men alla som har svårt med att läsa och skriva har inte dyslexi.... dessa svårigheter kan har en annan förklaring, så som att inte fått en tillfredsställande utbildning...  Detta är något av det som jag skriver om i min rapport som måste bli ...

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensa...