Fortsätt till huvudinnehåll

Thailand...

Snabba bud kan man säga att det blev denna gång....
Igår tog vi ett beslut....... semestern i somras blev inte som tänkt... och varken jag eller min man är dirket förtjusta i den värme som denna sommar gav.... för lite sol och för lite värme... vi har upptäckt att vi älskar att resa och att vi verkligen gillar Thailand...

Detta medförde då inte bara att det var jag och min man som ville ut och resa.....tankarna var att vi skulle åka själva.... men så blev det inte.... 3 vuxna tonåringar ville också med.... tur att de hunnit med att spara en slant själva då.... så det var bara för dem att fixa så att de kunde följa med också.... det lönar sig att jobba kan man säga...

resan bokad och den blev inte alls så dyr som förra året..... då låg priserna per person på 7100 st och nu var de nere på 2600 ca,,,, lite skillnad kan man säga...

Så nu idag har det letats fram PASS... en del väskor.... sommarkläder med mera med mera....

Fredrik förra året i Thailand.... Tipa Resort Ao Nang
Vi kommer att flyga till Phuket och vi kommer att åka till öarna Phi Phi, kusten Khao Lak.... och runt omkring på Phuket.... det är planen....
Vi har även denna gång inte bokat hotell och vi kommer att åka med mycket lätt vikt.... som får plats i ryggor,...

.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.