Fortsätt till huvudinnehåll

En skola för (nästan) alla...

I veckan kom nya tidningen från Pedagogiska Magasinet Nr 4 ut.... 
I denna tidning tar man upp om att särlösningar tar hand om elever som inte lärare eller andra tycker att de kan hantera på ett tillfredsställande vis i skolan och inom ramen för sin undervisning som kan bromsa ner de övriga i klassen.....

Är det en dröm att få och ha en skola för ALLA.... en skola där alla ska få plats och ska kunna få utrymme för sin utbildning i lärandet.... 

På skolor har vi mindre lokaler där de elever som inte kan gå i sina vanliga klasser tilldelas utrymme med någon pedagog som resurshjälp för lärandet för eleven... lokalerna ger tystare och lugnare miljöer som möter upp till elevens behov.... särlösningar handlar inte om att peka ut någon ur klassen/gruppen men det kan ändå för vissa elever kännas utpekande att få vara den som får gå från klassen för att få hjälp med vissa läroinlärning. 
Elever kan känna sig åtsidosatta av den ordinarieläraren och känna sig uteslutna i klassen och kamratskapen med sina klasskamrater. Ett utanförskap kan kännas hos elever som inte är delaktiga i det socialasammanhang som en helhet som en klass kan ge. 
På raster kan man se dessa elever gå ensamma utan vänner och de ingår oftast inte i leken.... 

Visst ska resurser hjälpa till i klassen och vara med i undervisningen men det jag menar att eleven kanske skulle få möjlighet till att få vara med i alla sammanhang som klassen gör med att sedan själva delen kanske ska anpassas för just eleven.... låter komplicerat med jag hoppas att ni förstår vad jag menar. 
De elever som har svår med läsning och skrivning kan få hjälp med hjälpmedel som datorer med mera som ska vara elever bejälplig för undervisningen. 

Att organisera en skola för alla har visat sig vara nog så komplicerat. I praktiken tillämpar  vi integrering av andra och segregering av vissa. Hur vi avgränsar grupperna påverkar vår syn på identitet och tillhörighet. [...] Få rektorer anser att brister hos läraren eller att klassen fungerar dåligt kan ligga bakom en elevs "särskilda behov"(Pedagogiska Magasinet).

Att elever få sin undervisning utanför den vanliga klassen är inget idag som vi ser som något ovanligt. Hur det påverkar eleven i längden med att inte få vara med i skolans helhetsdag vet man inte helt klart för alla elever....att elever känner utanförskap och att betygen är lägre kan man tydligt se. Läraren kan inte sätta betyg  likvärdigt i jämförelse med övriga elever i klassen då eleven som går i väg på särövningar hos någon resurspedagog missar det de övriga gör och presterar. 

Villkoret för "en skola för alla", att alla barn ska undervisas tillsammans, oberoende av olikheter i förutsättningar dem emellan, vilket också är grundläggande för uppbyggandet av ett demokratiskt samhälle, uppfylls där med inte (Pedagogiska Magasinet)

Hur ska vi kunna nå till målet "EN SKOLA FÖR ALLA". 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensam och bor i sin lägenhet

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela

Vad hände med våren?

Våren bankade på dörren efter en lång vinter... snödroppar, tulpaner med mera hade börjat göra sig synliga... Vintern som varit har varit kall och med mycket snö. Tror att denna vintern verkligen gett unga som gamla möjligheten för att åka skidor på nedför och på längden, åkt skridskor med mera av olika vinter aktiviteter. Neeeee nu får det vara slut med detta med snö och kyla.... igår kom det tyvärr åter igen... stormliknade byar med snö och kyla drog över byn..... Så ofantligt trött på vintern nu. Vill ha vår och sommar... och gärna läääänge också.  Vad har man hittat på idag då.... Vaknade upp tidigt med tanken att ställa mig i duschen men så blev det inte då min yngsta kom och ville ha en speciell yoghurt till frukost. Så det blev att kasta på sig kläderna och dra iväg tillsammans för att åka och handla lite frukost. Väl gjort blev det gofrukost hemma i soffan.  Har suttit och fixat lite pappersarbeten på förmiddagen också och jag känner mig nöjd med att fått det gjort. Ska väl hin