Fortsätt till huvudinnehåll

Evig kärlek....


Är det möjligt att känna evig kärlek för varandra hela livet....
Jag tror det...
Jag har trott ett par gånger att jag sprungit på mannen i mitt liv... lev tillsammans ett tag eller träffats ett tag och sedan har det visat sig att så var inte fallet....
Många förhållanden slutar med skilsmässa/separation.... vad beror det på.... stress... stress in i förhållanden för att man vill så innerligt vill tro på den eviga kärleken... som sedan slutar med att man inte håller som ett par för livet... övergång till vänskap.... över gång till ovänner...
Finns det biologiska mekanismer som kan göra så att två personer finner varandra i ett livslångt kärleksförhållanden....
Jag vet idag att jag har just träffat den livslånga kärleken.... hur jag kan veta det....
Jag har en helt annan känsla för den man som jag lever mitt liv tillsammans med idag.... en känsla som inte går att beskriva med ord eller i handling...
Känslan som jag har är en känsla som bara blir djupare och djupare och mera intensiv.... och jag har en känsla av förälskelse varje dag som om det var helt nytt... ändå har vi varit tillsammans i 6 år snart...
Vi överraskar varandra och vi tar varandra inte förgivet... vi möter varandra varje dag med ett leende.... vi finner tillfällen och tid för och med varandra.... ändå har vi mellan åt alla 8 barn hemma.... och kan ändå i allt finna tid för dem och finna tid för oss som par....
Jag tror på min livslånga kärlek som jag funnit med och tillsammans med Patric Myrheim (tidigare Almkvist).



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på.... En som värkligen kämpar på är JOHANNA http://www.sn.se/bloggar/johanna Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA" Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv. Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först.... Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A...