Fortsätt till huvudinnehåll

Ta hand om dina fötter...

Pedikyr och fotvård är viktigt och speciellt om man har fötter som lätt får förhårdnader... spickor....med mera... Fötter som gör ont är inte kul att ha... vi går och står med våra fötter hela dagarna... och om de gör ont vill man inte röra sig... man kan ha svårt att ha skor på fötterna... Vi går i genomsnitt 11000 mil i snitt i livet... och det är mååååååååååååååååånga mil det....

 Fotvård...
* Fotbad
* Fila fötterna....
* Torka fötterna noga...
* Klipp naglar...
* Smörj in fötterna med vaselin runt naglarna...
* Smörj in hela foten.....

 Min man har varit och fixat sina fötter.... och jag lovar det var på tiden att han kom iväg.... jag tror inte att det finns ngn som har så hemska fötter som han har.... förhårdnader... spickor.... och det är under båda fötterna... Han gnäller massor om att han har ont i sina fötter... och visst kan jag förstå det med det jobb som han har.... han jobbar i butik och står och går hela dagarna.... inte konstigt att han har ONT.... Han har fått flera presentkort som han ska använda sig av för att komma iväg till fotvården... men använder han sig av dem.... NOPP... han har ALDRIG tid... så jag tog saken i egna händer och bokade tid och sedan sa jag det dagen innan att han skulle på FOTVÅRD.... Nu är det gjort.... Han har fina fötter och förhoppningsvis ska han inte ha ont på ett tag nu....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......