Fortsätt till huvudinnehåll

Gemensam vårdnad...


Enligt Socialstyrelsens Gemensam vårdad nämns det att fokus ska läggas på praktiska frågor, så som vem som ansvarar för vad, hur mycket barnet får bestämma själv och hur man hanterar ett bristande samarbete mellan föräldrarna för att skydda barnet.


Barnet har rätt till en nära kontakt med båda sina föräldrar... och att föräldrarna SKA ta gemensamt ansvar för sitt/sina barn oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller inte... det betyder oxå att båda föräldrarna MÅSTE ha gott samarbete vad gäller barnen... Det underlättar för föräldrarna om de kan samarbeta, men allra viktigast är det för barnen om föräldrarna kan respektera varandra som föräldrar till barnet/barnen...


Föräldrabalken 6 kap. 
1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
2 a § Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.  Vid bedömning av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid 
• risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
• barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. 
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
11 § Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.
Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.
14 a § Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet skall bo tillsammans med.
Föräldrarna får avtala om barnets boende. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det.
15 § (1 och 2 st.) Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt.
Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar


Utgångspunkten enligt svensk lagstiftning är att ett gemensamt rättsligt föräldraansvar är bra ur barnets synvinkel.... men det förutsätter oxå att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet....

"Barn behöver nära relationer till båda sina föräldrar. Sådana relationer underlättas av bland annat täta och vardagliga kontakter. Undersökningar visar att barn mår bäst om de ofta får träffa den förälder som de inte bor hos. För små barn är det särskilt viktigt att få träffa den andra föräldern enligt principen ”lite och ofta” så att barnet kan bevara minnesbilden av båda föräldrarna"

Barn behöver båda sina föräldrar för att tycka om, vara stolta över och identifiera sig med. Barnet/barnen behöver också deras kärlek, intresse, glädje och uppskattning men även deras hjälp att sätta gränser och stöttning.... Det är mycket viktigt att barn får ha så nära kontakt som möjligt med båda sina föräldrar även om föräldrarna inte lever tillsammans och även om barnet har en styvförälder.






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...