Skönhetsoperera / Skönhetsingrepp

Idag så genomförs det operationer i hela världen som är i syftet för att göra om sig…. Göra om sig till vad…. För vem gör man det…. Är det för sig själv eller är det för sin omgivning… varför ändra på det som vi har…

Visst kan jag förstå att man måste göra operationer för att man har ärrbildningar av olika slag… eller att man har hud som är missanpassande för kroppen… men att förstora sina bröst… att förstora sina läppar… att ha botox för sina rynkor… varför varför…. Det gör ju ont… det är smärtsamt… och hur ser man sedan ut… blev det verkligen så mycket bättre kan man fråga sig…

Att operera sig för att förstora förminska med mera ger en kick av att vilja göra mera… se bara hur det är med tatueringar och med piercingar… oftast vill man bara ha mer och mera… när ska det ta slut… och hur långt ner i åldrarna ska det gå… hur tidigt ska man börja med det…

För en tid sedan gick det att se på dokumentärer om att resa till Thailand för att förändra sitt utseende…. Operationer som säljer som ”smör” i Thailand som västerlänningarna gladeligen köper… och man gör det om och om igen… hm….

Ikväll ska det vara ett program om just Skönhetsoperationer/ingrepp på tv....

På SVT kl 22:00 ikväll i programmet DEBATT så visas det om hur unga tjejer vill göra skönhetsingrepp och den växande skönhetsindustrin... i studion kommer det att vara flera som gjort ingrepp och vill göra mera…

För eller mot ingrepp…. Vad är okej och vad är inte okej…. Hur lång är vi villiga att gå för att göra om oss…

Vackrare innan kanske....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lääääääänge sedan.

Haft en lång tid på mig för att hitta hem i mitt inre. Jag ska inte säga att jag är där ännu men jag är närmare nu än jag varit tidigare. Flyttat tillbaka till Sverige... bor numera i en jättefin lägenhet tillsammans med min dotter. Jobbar på et superbra ställe med härliga kollegor. Ska väl nämna att jag flyttade hem våren 2019 på grund av familjesjäl. Fick ett jobb på en skola på landet som mentor för en åk 3'a med 15 elever. Jobbade där i 3 1/2 månad (trivdes men det var en jakt i yrket). Fick ett nytt jobb på en skola I centrum av stan jag bor i... en åk 2'a med 23 elever. Vilken utmaning. Jobbade i den här klassen i ett helt läsår och dryga en termin då de gick i trean. Avslutade tjänsten där pågrund av ledningen.... jag var arbetslagsledare på skolan med en extremt frånvarande rektor/ledning. Slutade min tjänst där i ilska av hur elever, föräldrar och kollegor behandlades. ( De elever som jag haft satte verkligen spår i mitt hjärta och jag vet att jag kommer att ha fortsat...

Läs mer

Att välja Glädje.....

För några dagar sedan fick jag nog... kände att det som skedde kring mig bara var för mycket.... jag var ledsen och uppgiven....trött på allt som inte gav mig dem svar som jag vill ha.... Mina tankar for fram och tillbaka om vad jag skulle göra åt det.... Ibland finns styrkan närmare än man tror och hos dem man tror kanske minst hos.... man kanske inte pratar med varandra så ofta men på något vis så finns man där ändå.... Jag har en toppen kollega som verkligen fanns där för mig då jag inte höll ihop och han har funnits där flera gånger vid andra tillfällen... han säger inte så mycket men då han säger något är det styrka och med väl valda ord. En kram betyder så mycket. Som Kai Pollac tar upp i sin bok om "Att välja Glädje"..... det är vi själva som väljer att tänka som vi gör och vi kan bara påverka oss själva.... med att välja glädje över ledsamhet och förakt med mera kan vi smitta andra med samma tankar....

Läs mer

Mitt namn...

Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Läs mer

....Pussel....

Leta i den här bloggen