Fortsätt till huvudinnehåll

Förnedringsprogram

Blir så less på dessa förnedrings program..... de jag menar inte program där man vill spexa och leka som man kan tycka är förnedrande i sig......neeee det är programmen som ger sig på folk på ett ovärdigt sätt....

Nu ikväll är det "Sveriges fulaste hem"... dessa två programledare som reser Sverige runt för att utse vilket hus som är fulast och sedan så ska de renovera och göra om hos dessa som blivit utsedda.....
vidare är det svordomar i var och varannan mening.... och de  kommentarer allt... är det inte om hur det ser ut så är det om hur de som bor där är och vad de gör och varför det ser ut som det gör.... att måla ut någon på det sättet är inte okej.... snacka om en Tv-producerat mobbning....

Programledarna skäller och gnäller på varandra och har ett ganska ohyfsat sätt på alla sätt och vis... är detta underhållning... att se hur man är mot varandra på ett ovärdigt sätt.... NEEEE jag gillar inte detta program alls.

Bara för att programledarna inte gillar hur det ser ut kanske det är så att den som bor i det gillar hur det ser ut.... vem säger att deras smak på inredning är den rätta...

Ett annat program är Lyxfällan.... programmet hänger ut personen eller personerna med att visa hur usla de är att ha hand om sin ekonomi.... Finns det inga andra sätt att göra det på.... vart tog värdskapet vägen... behöver då inte göra program som går ut på att tala om för personen personerna hur usla de är....

NEEEE,  JAG TYCKER ATT DET ÄR OACCEPTABELT... ner med förnedrings programmen.

vi ska väl ändå höja varandra än att sänka varandra.... vad är det TV vill prestera med att göra dessa program.......

Kommentarer

  1. Kan hålla med dig om det första om herrarna men däremot så i Lyxfällan har folk frivilligt anmält att de vill vara med. De är medvetna om att de blir "uthängda" och vilka åtgärder som måste göras. Fast jag tittar inte på Lyxfällan för jag gillar inte programmet. Men jag kan hålla med för övrigt att de program som är rena mobbingen är det bojkott på. För övrigt gillar jag inte dokusåpor som t ex Big Brother och Paradise hotell.... Rena skiten faktiskt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.