Fortsätt till huvudinnehåll

Vad är Normen???

Vad är NORM.... vad är NORMBRYTANDE?????
Vad är kvinnligt och vad är manligt....

Tänkvärt och viktiga ting att tänka över....

Idag var jag på Processledarutbilningen i kommunen och vi pratade just kring vad som är normen och vad som är normbrytande... och vad som är manligt och kvinnligt...

Mycket prat om att man förknippar det som är manligt som MAKT.... Är detta okej.... ???

Könsnormen för män kan vara:
Logisk, Stark, Rak, Försörjande, Offentlig, Ledare, Faderlig, Okontollbar sexualitet, Blir kär i en kvinna.

Könsnormen för kvinna kan vara:
Känslig, Svag, Manipulativ, Omhändertagande, Privat, Del av grupp, Moderlig, Sexualitetberoende av fortplantning, Blir kär i en man.

Hmmmmmmmmmmmmm.... tycker jag om det.... Hur kommer det sig att det ser ut som ovan.... detta är en studie som en forskare av manligt och kvinnligt kommit fram till som heter Yvonne Hirdman.

När man inte faller in i rollen som kvinnligt eller manligt är man normbrytare... beroende på om du är man eller kvinna.... låter krångligt... men det jag menar... är man kvinna och beter sig mera "manligt" ses det som normbrytare... eller om du är man och tar till sig "kvinnliga" företeelser ses det som normbrytande och det är inte okej i dagens samhälle idag... inte för att generalisera men på måååånga håll ser det så ut.

Det som är skrämmande är att detta får vi inplanterat i oss redan som barn och vi tar med oss det i vuxenlivet och sprider vidare.... Frågan är hur vi ska bryta det och se alla som de unika individer vi är och respektera varandra för just dem vi är....

Hela den Processledarutbildningen som jag går i kommunen är lyftande och väckande om hur snävt vi lever och jag hoppas att jag kan göra en skillnad i min yrkesroll.... och jag vill dela med mig av den kunskap som jag får.....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela