Fortsätt till huvudinnehåll

Roller

Hur många roller har man egentligen....
Man är ju inte bara i en roll hela tiden... man intar olika roller för olika tillfällen....
På vissa ställen är man ledaren och på andra ställen intar man icke ledarstilen.... på vissa ställen är man jämlike.....
Vad betyder dessa roller egentligen och hur kommer det sig att vi intar dem.....

Jo man är sig själv med sig själv.... och ingen annan vet hur man egentligen är utom just kanske just än själv...
Man föddes och blev dotter och man blev barnbarn.... man fick syskon och då blev man syster.... man fick vänner och blev en vän.... man fick och hade släktingar och blev en släkting.... årena går och man intar allt fler olika roller i livet... man är och aggerar olika med olika vänner... lika så med och mot sina föräldrar.... man blir större än då och man träffar någon man håller kär... och blir med åren kanske både sambo och gift... och där med är man någon (förhoppningsvis) käresta... tillsammans skaffar man barn... får kanske en eller flera... och man intar rollen som mamma...... Yrkeslivet kommer och man blir arbetskamrat.... alla dessa och mååååååååååååååååååånga mååååååååååååååååååååånga fler olika roller har vi i våra liv......

Det som är intressant är hur de olika rollerna skiljer sig åt....
Man skulle ställa sig frågan Hur kommer det sig att rollerna skiljer sig åt....
Och vilken roll är det som egentligen är den roll som man vill se mer av och vilken roll är det som man vill se mindre av... kan man tillsammans med de olika rollerna hitta en gemensam roll...

Tankeväckande.... en tanke som kan fortsätta i det oändliga....

Nu säger jag natt i natt och fortsätter att tänka och fundera in i det oändliga...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.