Fortsätt till huvudinnehåll

711 dagar sedan....

Första dagen till skolan i årskurs 1. 
En förväntansfull tjej som skulle börja skolan
711 dagar av saknad.... idag är det 711 dagar sedan min lilla Lillasyster lämnade oss.... eller togs ifrån oss på grund av felbehandling på sjukhuset i Nyköping.....
Min Syster fick inte uppleva sin 40 årsdag.... hon fick inte vara med oss och dela de stunder i familjen av högtidsdagar med mera....
Hon fick inte göra den resa som hon ville göra och som hon hade planer på att få göra..... bygga sitt eget hus.... resa mera utomlands.... studera till det hon vill bli... och få måla de konstverk som hon så gärna ville.....

Neeeee allt detta togs ALLT ifrån henne mot hennes vilja.... Allt för på grund av försummelse och okunnighet i yrket....

Utanför huset jag och min syster i Verdal, Storingvalsvei (Norge)


Nu är det 19 dagar kvar till 2 års-dagen av hennes bortgång...
Charlotte (Trine) Myrheim fick bara 39 år 2 månader och 5 dagar i livet.... och hon som verkligen hade så mycket mera att leva för.... hennes liv togs ifrån henne alldeles för tidigt.....

Min systers minne finns i oss alla och en var som fick möjlighet att få lära känna henne och få träffa henne med sin glädje och givmildhet som hon gärna delade med sig.

Sista bilden som togs på henne.... någon daga innan hon lämnade oss.... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Möjligheter....

Det finns alltid en möjlighet att ändra på sitt sätt att vara....om man till exempel känner skuld för att man inte räcker till.... Börja med att förlåta sig själv och börja sedan om från början.... Släpp taget om alla krav och måsten.....slappna av och var Närvarande i det man gör..... Ha inte för höga krav på sig själv.... Alla är vi olika och tycker olika... Att ge mer än vi egentligen klarar av kan ge motsatt effekt.... Acceptera och var sig själv istället...så blir slutresultatet BÄST ❤❤❤ Idag är det den första dagen i mitt nya liv... Håll tummarna för att det funkar...för när det dags för en förändring och det är bara jag som kan göra den..... Yeheeeeeeeeee här kommer JAG!!!!

Örhängen....

Önskan önskan önskaaaaaan...... Har idag tappat ett örhänge.... Och jag hoppas att jag hittar det igen... Men om inte såååååååååå önskar jag mig ett par nya guldörhängen...... Hur ska de se ut då..... Hm.... Ja vill inte ha allt för långa.... Neeeee jag vill ha ett par ringar som hänger runt örat inte för stora.... Gärna med en sten i eller så....