Fortsätt till huvudinnehåll

Opponeringen närmar sig....

Vad är nu en opponering kan man fråga sig...
En opponering är då man får sitta i grupp tillsammans med en examinator och andra opponenter som har alla med sig sina uppsatser som har skrivits....

Opponenten ska inte vara en domare i opponeringen utan ska vara en som diskuterar och frågar och som har gjort en kritisk granskning av någon annans arbete.
Sammanfatta arbetet i sin korthet och vidare fråga författaren om man har uppfattat arbetet korrekt...... sedan ska syftet ses över och vidare om det håller en röd tråd genom hela arbetet... diskutera metoder och källor för arbetet..... och tillslut se över om layouten ser bra ut....

Jag har precis sett över mitt arbete igen.... jag fann igen några stavfel och meningsbyggnadsfel.... så det var bara att ändra .... men jag kommer att läsa igenom mitt arbete ett par ggr till innan jag ska sitta på seminariet..... och jag kommer säkerligen att hitta något mer... man blir liksom blid då man ska läsa ett arbete som är på 37 sidor.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...