Fortsätt till huvudinnehåll

Dödsfall på lasarettet....

Nu ikväll fann jag att läsa om min syster på SN-upplagan på internet...... http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.881844
Charlotte Myrheim avled i somras på psykenheten på Nyköpings lasarett. Ingen vet varför hon dog så plötsligt, hon blev bara 39 år. Varken polis, sjukhuset eller hennes anhöriga misstänkte självmord.

Chefsläkare Per-Olov Gustafsson har gjort en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.

På grund av akut påkommande andningssvårigheter och allmänpåverkan förflyttades hon efter ett par veckor till medicinkliniken. Hon blev efter en tids vård och förflyttades tillbaka till psykiatriska kliniken.

I början på juli påträffades Charlotte Myrheim livlös i sin säng, och trots att hjärt-lungräddning sattes in gick hennes liv inte att rädda. Vid den rättsmedicinska obduktion konstaterades kroniska sjukliga förändringar i lungorna med tecken på akut lunginflammation samt något förhöjda koncentrationer av läkemedel.

Vi känner svek, besvikelser, och ett enormt oförstående för allt som skett. Ingen vill ge oss svar och vi är maktlösa i vad som skett.


I Nyköping har det förekommit kritik mot psykvården... anmälningar har kommit in men ingen förändring har skett inom psykiatrin…Frågan är, när kommer detta inträffa igen? När ska nästa försvarslösa dö pga. ansvarsbrist inom sjukvården?

Det som sker i korthet är att Charlotte hittas medvetslös på sitt rum i mitten på juni efter att ha varit inneliggande i ca två veckor. Hjälp tillkallas och man flyttar Charlotte till intensiven för akutvård. Här blir hon i någon dag och det anses att hon är färdigbehandlad för den lunginflammation som hon fått. Antibiotika är insatt. Ytterligare två veckor senare inträffar det fasansfulla, Charlotte påträffas död i sin säng på Psykkliniken i Nyköping. Personalen har inte sett till henne på dryga 9 timmar i hennes rum. Hon är kall och hennes liv gick inte att rädda.

Gahaaaaaa.... tror ingen kan förstå känslan om det som skett.....
vill bara skrika.... känner mig frustrerad........

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hysteriskt....

Ar i Thailand.... nastan hela familjen har akt hem.... har ar bara jag och Alicia och Fredrik kvar.... De andra fick aka hem med halv atta flyget.... vi andra far vanta till nasta vecka som det ser ut nu.,.. Trodde att vi hade klarat av detta med vattkopper... men icke... det har blommat igen... var till Dr Sombooda och han lat oss inte fa aka alls och vi har varit i kontakt med Apollo som varit har o hjalpt oss med att fixa med att bo kvar och hur vi ska gora med resa osv.... kanner mig saaaaaaaaa maktlos..... Just nu ligger lillan och sover... hon har 39.5 i temp.... yrar och mar inte alls bra.... Hjartskarande var det da hon forstod att de andra skulle aka utan oss..... hon som ville hem nu.... hon kramade mig hart och bara grat och grat.... hon trostades laaaange innan hon kom till ro helt slut... det blev att kopa den dar dockan som hon vill ha.... en tidig jul.... Appropa JULEN.. hur kommer den att vara i Thailand... hur kommer det att funka... kommer det att kannas som jul all...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...