Fortsätt till huvudinnehåll

Dödsfall på lasarettet....

Nu ikväll fann jag att läsa om min syster på SN-upplagan på internet...... http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.881844
Charlotte Myrheim avled i somras på psykenheten på Nyköpings lasarett. Ingen vet varför hon dog så plötsligt, hon blev bara 39 år. Varken polis, sjukhuset eller hennes anhöriga misstänkte självmord.

Chefsläkare Per-Olov Gustafsson har gjort en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.

På grund av akut påkommande andningssvårigheter och allmänpåverkan förflyttades hon efter ett par veckor till medicinkliniken. Hon blev efter en tids vård och förflyttades tillbaka till psykiatriska kliniken.

I början på juli påträffades Charlotte Myrheim livlös i sin säng, och trots att hjärt-lungräddning sattes in gick hennes liv inte att rädda. Vid den rättsmedicinska obduktion konstaterades kroniska sjukliga förändringar i lungorna med tecken på akut lunginflammation samt något förhöjda koncentrationer av läkemedel.

Vi känner svek, besvikelser, och ett enormt oförstående för allt som skett. Ingen vill ge oss svar och vi är maktlösa i vad som skett.


I Nyköping har det förekommit kritik mot psykvården... anmälningar har kommit in men ingen förändring har skett inom psykiatrin…Frågan är, när kommer detta inträffa igen? När ska nästa försvarslösa dö pga. ansvarsbrist inom sjukvården?

Det som sker i korthet är att Charlotte hittas medvetslös på sitt rum i mitten på juni efter att ha varit inneliggande i ca två veckor. Hjälp tillkallas och man flyttar Charlotte till intensiven för akutvård. Här blir hon i någon dag och det anses att hon är färdigbehandlad för den lunginflammation som hon fått. Antibiotika är insatt. Ytterligare två veckor senare inträffar det fasansfulla, Charlotte påträffas död i sin säng på Psykkliniken i Nyköping. Personalen har inte sett till henne på dryga 9 timmar i hennes rum. Hon är kall och hennes liv gick inte att rädda.

Gahaaaaaa.... tror ingen kan förstå känslan om det som skett.....
vill bara skrika.... känner mig frustrerad........

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....

Pedagoger som lär av och med varandra

Lyssna på varandra och se.... på arbetsplatsen arbetar vi i arbetslag och i nätverk.... vi har möjligheter till dialoger med varandra och med andra som hela tiden ger oss möjlighet för nytänkande och för insyn i nya möjligheter . Samarbete med varandra skapar broar som ger tillfällen till kunskap för pedagoger och för elever... Lärarrummet... Planeringstiden... studiedagar.... alla ger dem möjligheter för att lära av varandra och för att kunna utvecklas som pedagog.... Nätverksarbete blir mötesplatser där pedagoger bildar en lärande grupp som söker kunskap och delar med sig av sin kunskap.... utveckling  och samverkan är  orden för processen.... Frågor att ställa..... Hur lyfter vi fram olikheten som en tillgång i gruppen? Hur ger vi barnen möjlighet att vara delaktiga kring val av innehåll i sin egen vardag? Hur och när ger vi barnen möjlighet att reflektera tillsammans? Hur synliggör vi barnens förmågor? Hur ger vi barnen möjlighet att använd...