"Mina första barndomsminnen är ifrån att jag var fyra. Jag bodde med mamma, pappa och min syster, som är tolv månader äldre än mig. Vi är pseudotvilligar. Vi ser ut som tvillingar fast vi inte är det. Vi bodde i en ganska stor villa utan för Tronheim i Verdal. Vår pappa hade byggt vårat hus. Min syster och jag var väldigt kreativa när det gällde att hitta på lekar, till våra föräldrars stora förtret. Min pappa är ganska sträng och när pappa var hemma fick vi bara leka på golvet i vardagsrummet, så att han hade uppsikt. Pappa höll ett öga på oss genom dagstidningen som han klippte ett hål, för att se oss. De gånger vi skulle gå någonstans, röt han åt oss.
Vi hade stor respekt för vår pappa men vi var också påhittiga. Mamma var hemmafru då Mamma hade jobbat som undersköterska å¨ett norskt sjukhus i Hammerfest. Senare har hon jobbat på Nyköping lasarett, på olika avdelningar innan hon gjorde illa ryggen. Då fick hon göra lätta tjänster, som att mäta och väga bebisar på barnavårdscentralen. Mamma gick ofta med oss till barnavårdcentralen. Mamma gick ofta med oss till barnavårdscentralen, för minsta lilla för undersökning men vi var kärnfriska och det var väl bra. Pappa var rörmokare fast han hade många andra utbildningar också.
Min syster och jag gjorde många bussträck. Vi pratade inte särskilt mycket men vi förstod varandra alltför väl. och vi hade det roligt minsann. Tyvärr råkade våra lekar gå ut över andra. Min syster och jag gjorde stopp i toaletten och översvämningar i badrummet, sådana verk gjorde vi dagligen. vi spolade ner mammas smink också. Vi badade grannkatterna i badkaret på vintern så dom blev söta men inte glada. Mamma fick tork dem och värma dem på kaminen innan hon släppte ut dem. Vi grävde upp en brevlåda det har vi på fotografi. På fotot har mamma en brevlåda under ena armen och mig under den andra armen.
En jul, hade mamma och pappa åkt över till Sverige för att storhandla; margarin och tobak mm, för att det var billigare där. Mammas syster bodde hos oss. Hon ammade sitt barn och hade därför mjölkersättningspulver i förbiseende syfte.
På julafton morgon hade syrran och jag hittat margarinet som vi smetade in på fönstret och satte dit spagetti. I vardagsrummet stod julgranen och under alla julklappar. Vi kladdade ut margarinet och strödde tobak på den persiska mattan. Vi skruvade ur all julgransbelysning som var i olika färger och tryckte dem i margarinet. Sist gjorde vi snö i hela vardagsrummet med mjölkersättningspulver. Vi packade också upp alla julklappar. Den julen var inte så rolig. Om man bott i Katthult hade mamma sprungit med oss till snickarboa.
På kvällarna var vi åtminstone lugna när vi skulle sova. Vi , jag och syrran , satt på knä framför sängen i våra vita nattlinnen med får på och grönt gräs och bad; Gud som haver.
Idag är jag trettiotvå år men har ännu ingen egen familj men hoppas att jag får det ändå i framtiden. Jag vill ha en liten dotter och gärna bo i ett annat land. Min syster har tre fina barn som jag kallar; Loppan, Skrotis och min lilla lusegris. Jag har passat dem en hel del under deras uppväxt och de har varit jättefina. Vi har haft många myskvällar och jag har läst sagor för dem. Det börjar faktiskt bli stora nu och är duktiga och fina. Vi har starka band i vår familj och bryr oss om varandra. Jag är lyckligt lottad som har det så. Jag vill tacka min familj för en lycklig barndom och uppväxt."
Skrivet av Charlotte Myrheim 2004
Vi hade stor respekt för vår pappa men vi var också påhittiga. Mamma var hemmafru då Mamma hade jobbat som undersköterska å¨ett norskt sjukhus i Hammerfest. Senare har hon jobbat på Nyköping lasarett, på olika avdelningar innan hon gjorde illa ryggen. Då fick hon göra lätta tjänster, som att mäta och väga bebisar på barnavårdscentralen. Mamma gick ofta med oss till barnavårdcentralen. Mamma gick ofta med oss till barnavårdscentralen, för minsta lilla för undersökning men vi var kärnfriska och det var väl bra. Pappa var rörmokare fast han hade många andra utbildningar också.
Min syster och jag gjorde många bussträck. Vi pratade inte särskilt mycket men vi förstod varandra alltför väl. och vi hade det roligt minsann. Tyvärr råkade våra lekar gå ut över andra. Min syster och jag gjorde stopp i toaletten och översvämningar i badrummet, sådana verk gjorde vi dagligen. vi spolade ner mammas smink också. Vi badade grannkatterna i badkaret på vintern så dom blev söta men inte glada. Mamma fick tork dem och värma dem på kaminen innan hon släppte ut dem. Vi grävde upp en brevlåda det har vi på fotografi. På fotot har mamma en brevlåda under ena armen och mig under den andra armen.
En jul, hade mamma och pappa åkt över till Sverige för att storhandla; margarin och tobak mm, för att det var billigare där. Mammas syster bodde hos oss. Hon ammade sitt barn och hade därför mjölkersättningspulver i förbiseende syfte.
På julafton morgon hade syrran och jag hittat margarinet som vi smetade in på fönstret och satte dit spagetti. I vardagsrummet stod julgranen och under alla julklappar. Vi kladdade ut margarinet och strödde tobak på den persiska mattan. Vi skruvade ur all julgransbelysning som var i olika färger och tryckte dem i margarinet. Sist gjorde vi snö i hela vardagsrummet med mjölkersättningspulver. Vi packade också upp alla julklappar. Den julen var inte så rolig. Om man bott i Katthult hade mamma sprungit med oss till snickarboa.
På kvällarna var vi åtminstone lugna när vi skulle sova. Vi , jag och syrran , satt på knä framför sängen i våra vita nattlinnen med får på och grönt gräs och bad; Gud som haver.
Idag är jag trettiotvå år men har ännu ingen egen familj men hoppas att jag får det ändå i framtiden. Jag vill ha en liten dotter och gärna bo i ett annat land. Min syster har tre fina barn som jag kallar; Loppan, Skrotis och min lilla lusegris. Jag har passat dem en hel del under deras uppväxt och de har varit jättefina. Vi har haft många myskvällar och jag har läst sagor för dem. Det börjar faktiskt bli stora nu och är duktiga och fina. Vi har starka band i vår familj och bryr oss om varandra. Jag är lyckligt lottad som har det så. Jag vill tacka min familj för en lycklig barndom och uppväxt."
Skrivet av Charlotte Myrheim 2004
Kommentarer
Skicka en kommentar