Liv i förändring....min förändring...

Ja man kan nog säga att de senaste åren så har det hänt en hel del....
Mycket har kantat min väg i postitiv och negativ bemärkelse.... Jag har lärt mig massor med nytt och jag har insett vad som är av betydelse i livet... 

Jag har som sagt passerat gränsen för 40 år sedan några år och jag måste säga att det har tagit mig några år att acceptera det... men jag är idag en stolt Eva som har har fyra helt underbara barn och ett underbart barnbarn.... 

Jag har studerat flera gånger i livet och har hunnit med att byta yrken några gånger och jag har varit gift vid två tillfällen.... Jag vet var jag har mina vänner även om jag inte är den bästa på att alla gånger på att hålla kontakten...men åååå andra sidan så ligger det inte alltid bara på mig att upprätthålla kontakten.... Sedan har vi alla olika livhändelser i livet och det gör att vi inte alltid kan ha den kontakt som vi önskat.... vissa av mina vänner umgås jag mer med än andra men det som de alla har gemensamt är att de är just mina vänner och vi kan alltid ta vid där vi senast slutade. Det som heller inte spelar någon roll är avståndet... Sverigen, Thailand, Arabamiraten eller Norge.... 

Att förändra mitt liv har krävt mod.... och då menar jag Mycket mod. Först och främst så var jag tvungen att få ett helikopter-perspektiv på livet.... Att kunna se mig själv utifrån och bena ut allt i livet som inte kändes bra... detta krävde sin tid och var inget som jag bara satte mig ner och gjorde utan det kom till mig allt efter hand, efter det att jag frontade väggen kan man säga i känslostormar och annat....  det var stora förändringar som skulle ske som var jobbiga att läsa...jag skrev en heldel under en tid och fick ner mycket på papper... det blev mera tydligt på papper, tillexempel att man inser att det liv man haft inte var helt rätt med stress och annat....  

Steg två var att fundera på vad man istället skulle vilja göra.... Hur skulle mitt liv se ut om jag  fick designa om framtiden här och nu???? den biten fick ta sin tid. Och jag fick verkligen lyssna på mig själv och inte låta andra tala om för mig vad som var vettigt eller inte, och inte låta mig påverkas av andra för mycket... låta min magkänsla få bestämma.... inte lätt alla gånger men det har ändå lätt mig till var jag är idag.
Steg tre var att göra en plan för hur jag ska förändra till det jag vill. Vilka åtgärder behöver jag verkligen göra? Jag har börjat gå mina steg... och jag vet att jag kommer att nå mitt mål...
Visst är det så att jag sedan inte vet var det slutar men jag är ändå påväg....

Det finns möjligheter och jag vill ha dem i mitt liv... och jag vill dela med mig... dela med mig bland släkt och vänner...

Just nu ligger mina tankar på om jag verkligen vill bo där jag bor.