Nu så här på morgonen så kom jag på att fundera över olika yrken här i livet... anledningen av det var att jag sett byggarna som varje dag bygger på lägenheterna här i stan... det är kallt och det är urrigt ute och jag får samma tanke varje gång... Huuuu så kallt det måste vara att jobba så där hela dagarna och vilket tålamod de måste ha.
Varje dag håller de på med armeringsjärn, cement, verktyg av alla de slag.... och jag blir så förundrad över deras arbete... Wow till alla dem som bygger i detta avlånga land i detta vintermörker...
Det samma känner jag över alla som jobbar ute i trafiken... vilket slit... fixa med asfalt och annat...
Vad är det som får oss att välja de arbeten som vi har eller får... är det slumpen eller är det arvet som driver oss mot de yrken vi förtar oss med...
De flesta jag mött i livet och pratat om deras yrken verkar faktiskt trivas mycket bra med sina jobb... Det är sällan som jag hört att det är någon verkligen ångrar sitt yrkesval...
Nu är det inte att jämföra med yrkesval och arbetsplats... för här är det skillnad...
Många trivs med sitt yrkesval men känner att de skulle kanske behöva byta arbetsplats....
Det var en fd arbetskamrat till mig som sa "fem år på samma arbete är max sedan är det dags att byta eller göra någon form av förändring", det hon menade var inte att byta arbetsplats helt alla gånger utan att kanske ta nya arbetsuppgifter och klättra i karriären. Hon var vis hon och hennes ord finns alltid med mig.
Jag har kommit till inskikt att utejobbet i Sverige och kylan är inget för mig. Jag vet vad jag verkligen inte tycker om att göra och vad jag istället brinner för....
Vilkan yrken har jag då hunnit med i mitt yrkesverksammaliv.....28 år.... oj oj oj vad tiden gått fort... har haft jobb sedan jag var 16 år.....
Arbetat på:
Plantskola för att plantera träd som gran och tall.
Föreneningen FUB i något år.
I Boende och i skolan med funktionsnedsatta barn och ungdomar.
Gruppboende för vuxna.
Läkarsekreterare.
Förskolan.
Skolan.
Hur kom det sig att jag just valt dessa jobb... vad var det som drev mig till just dem???
Visst är det så att utbildningen är stor del av det... men jag hade ju ändå på någotvis ändå valt dem innan jag fick jobben med att jag studerade till/mot dem.
Är det arv i det vi väljer eller är det så att vi blir påverkade redan som små av vår uppväxt vad vi väljer....
Mina föräldrar har inte haft de yrken som jag valt i livet... men inte så långt ifrån heller....
Ser man till vad mina barn valt så är det heller inte så långt från mig och deras pappa heller...
så är det arv eller påverkan..............
En annan aspekt på yrken är vad som är kvinnligt och vad som är manligt....
Nu vet jag att det är många som inte håller med mig med nedan men så här kan det se ut i allafall och så som ändå många anser att det är.... även om det finns många undantag och som är positivt.
exempel:
Polis - manligt
Brandman - manligt
Sjuksköterska - kvinnligt
Lärare - manligt/kvinnligt
Kontorist - kvinnligt
Bagare - manligt
Badvakt - manligt
Vaktmästare - manligt
Förskollärare - kvinnligt
Chef - manligt
Advokat - manligt
Barnmorska - kvinnligt
Tolk - manligt/kvinnligt
Rektor - manligt
Kassör - kvinnligt
Servitris - manligt/kvinnligt
Men i mångt och mycket har det varit mycket kvinnligt och manligt över yrkensvalen... rätt eller fel...
Det är väldigt sällan som man ser en kvinna som målare, brandman, snickare,
Det är väldigt sällan som man ser en man som förskollärare, sjuksköterska, barnmorska,
Tillbaka till mitt val av yrke.... är det då påverkan eller arv som gjort att jag valt det jag valt...
hur länge kommer jag ha mitt val kvar.... kommer jag ändra mitt val i framtiden och vad är det då som kommer att påverka det och varför...
En sak är i alla fall säkert och det är det att jag kommer inte arbeta inom byggbranchen (tror jag skulle tråkla ihop något illa verk och bli anmäld för byggfusk) och jag kommer inte heller att jobba inom sjukvård (livrädd för stick och blod)
Varje dag håller de på med armeringsjärn, cement, verktyg av alla de slag.... och jag blir så förundrad över deras arbete... Wow till alla dem som bygger i detta avlånga land i detta vintermörker...
Det samma känner jag över alla som jobbar ute i trafiken... vilket slit... fixa med asfalt och annat...
Vad är det som får oss att välja de arbeten som vi har eller får... är det slumpen eller är det arvet som driver oss mot de yrken vi förtar oss med...
De flesta jag mött i livet och pratat om deras yrken verkar faktiskt trivas mycket bra med sina jobb... Det är sällan som jag hört att det är någon verkligen ångrar sitt yrkesval...
Nu är det inte att jämföra med yrkesval och arbetsplats... för här är det skillnad...
Många trivs med sitt yrkesval men känner att de skulle kanske behöva byta arbetsplats....
Det var en fd arbetskamrat till mig som sa "fem år på samma arbete är max sedan är det dags att byta eller göra någon form av förändring", det hon menade var inte att byta arbetsplats helt alla gånger utan att kanske ta nya arbetsuppgifter och klättra i karriären. Hon var vis hon och hennes ord finns alltid med mig.
Jag har kommit till inskikt att utejobbet i Sverige och kylan är inget för mig. Jag vet vad jag verkligen inte tycker om att göra och vad jag istället brinner för....
Vilkan yrken har jag då hunnit med i mitt yrkesverksammaliv.....28 år.... oj oj oj vad tiden gått fort... har haft jobb sedan jag var 16 år.....
Arbetat på:
Plantskola för att plantera träd som gran och tall.
Föreneningen FUB i något år.
I Boende och i skolan med funktionsnedsatta barn och ungdomar.
Gruppboende för vuxna.
Läkarsekreterare.
Förskolan.
Skolan.
Hur kom det sig att jag just valt dessa jobb... vad var det som drev mig till just dem???
Visst är det så att utbildningen är stor del av det... men jag hade ju ändå på någotvis ändå valt dem innan jag fick jobben med att jag studerade till/mot dem.
Är det arv i det vi väljer eller är det så att vi blir påverkade redan som små av vår uppväxt vad vi väljer....
Mina föräldrar har inte haft de yrken som jag valt i livet... men inte så långt ifrån heller....
Ser man till vad mina barn valt så är det heller inte så långt från mig och deras pappa heller...
så är det arv eller påverkan..............
En annan aspekt på yrken är vad som är kvinnligt och vad som är manligt....
Nu vet jag att det är många som inte håller med mig med nedan men så här kan det se ut i allafall och så som ändå många anser att det är.... även om det finns många undantag och som är positivt.
exempel:
Polis - manligt
Brandman - manligt
Sjuksköterska - kvinnligt
Lärare - manligt/kvinnligt
Kontorist - kvinnligt
Bagare - manligt
Badvakt - manligt
Vaktmästare - manligt
Förskollärare - kvinnligt
Chef - manligt
Advokat - manligt
Barnmorska - kvinnligt
Tolk - manligt/kvinnligt
Rektor - manligt
Kassör - kvinnligt
Servitris - manligt/kvinnligt
Men i mångt och mycket har det varit mycket kvinnligt och manligt över yrkensvalen... rätt eller fel...
Det är väldigt sällan som man ser en kvinna som målare, brandman, snickare,
Det är väldigt sällan som man ser en man som förskollärare, sjuksköterska, barnmorska,
Tillbaka till mitt val av yrke.... är det då påverkan eller arv som gjort att jag valt det jag valt...
hur länge kommer jag ha mitt val kvar.... kommer jag ändra mitt val i framtiden och vad är det då som kommer att påverka det och varför...
En sak är i alla fall säkert och det är det att jag kommer inte arbeta inom byggbranchen (tror jag skulle tråkla ihop något illa verk och bli anmäld för byggfusk) och jag kommer inte heller att jobba inom sjukvård (livrädd för stick och blod)
Kommentarer
Skicka en kommentar