Fortsätt till huvudinnehåll

Tsunamin...

26 december 2004 inträffar det katastrofala i Asien....
Asien drabbas av ett skalv som resulterar till att vågor sköjer över flera länders kuster... och många många drabbas.... 280000 människor mister sina liv och långt många fler blir skadade....

Utanför den Indonesiska ön Sumatra sker ett jordskalv där havets botten trycktes upp ett tiotal meter. Detta skapade vågrörelser som gav förödande skador materielt och själsligt.... Klockan är i Sverige strax 2 och i Thailand var klockan 8 på morgonen.... På Sumatra skakar marken rejält och folk blir liggande på marken.... det går en stund och sedan här det hämska.... över ön väller vågorna in och det är vågor som har en höjd på 25-30 meter....
Vågen som drar fram över Indiska Oceanen har en hastighet på 800 kilomerter i timmen lika snabbt som ett flygplan kan ha... Vilkan enorma krafter  det var som svepte fram.....

Från att skalvet skedde händer inget mera... ingen blir varnad... allt går mycket fort.... Alla som stod eller vistades nära stränderna häpnades över hur fort vattnet försvann och blev stående för att se vad som skedde... sedan går det fort... vattnet stiger och plötlsligt kommer väggen av våg sköljande över land..... allt slits med... allt som är löst... båtar, stolar, mopeder, bilar. människor med mera... de som inte slits med av våg-vattenmassorna har hunnit att ta sig upp på byggnader och annat högt... men det är ändå många många inte kommer ifrån vattnet och vågen som mister sina liv och de som inte gör det i vågen och klarat sig är mycket skadade...


Totalt förlorade 543 personer livet från Sverige. 

Idag är det årsdagen av den katastrofala dagen... Tio år har nu gått... För många tioårs saknad av vänner och familj och arbetskamrater... 

Idag går mina tankar till var och en som blev drabbad

Låt det aldrig få ske igen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela