Fortsätt till huvudinnehåll

Underbara barn...

Jag var inte speciellt gammal då jag fick mitt första barn.... Själv tyckte nog jag att jag var vuxen... men neeeeee så var det nog inte.... Jag hade varit tillsammans med min pojkvän i bara några månader då det visade sig att vi väntade barn.... Jag var nitton år då jag blev gravid och som gravid går man i 40 veckor.... alltså i 9 månader.... så jag blev 20 innan mitt första barn kom.... födde en son den 28 april 1990..... klarade av det ändå galant...  Barn nummer två ville vi ha i början av året... och så blev det.... Hon kom den 1 januari 1992... jag var nu 21 år och skulle någon månad senare bli 22 år.... gifter mig samma år men min pokvän.... några år går och barn nummer tre kommer den 4 april... med buller och bång kommer han och jag fyller 25 dryga veckan senare....



Mina tankar var att ALDRIG skaffa barn före 25.... men OJ DÅ!!! Jag fick visst tre stycken innan 25.... årena går och mycket händer påvägen.... separation och flytt och byten av arbeten med mera sker.... jag träffar en ny man i mitt liv och jag har hunnit att bli över trettio.... jag skulle verkligen inte ha fler barn... men så blev det inte.... då jag hade fyllt 35 och var inne på mitt 36 år så fick jag mitt fjärde barn den 2 januari 2006... en dotter.... och även här hade jag en tanke att inte ha barn efter 35... för jag anser att man är för gammal att skaffa barn så sent....
Man kan säga att jag misslyckades totalt med det.... tre barn före 25 och ett efter 35... så kan det gå,.... Jag ångrar ingen av dem.... Jag välsignades med fyra stycken, två pojkar och två flickor....


Idag är mina tre stora barn myndiga och har sin egna liv.... och jag har endast min lilla kvar... henne har jag varannan vecka och vi passar på att göra så mycket vi bara kan tillsammans då hon är hos mig... Sessan som jag kallar henne kommer om en vecka att bli 9 år... tänk att hon redan har hunnit att bli så stor... går i andra klass och har hela livet framför sig...





Äldsta har hunnit att bli 24 och kommer att bli 25 år 2015....om 3½ månad.... mitt barn nr två som även hon har blivit mamma (har en dotter på snart två år om 3½ månad) hon kommer om en vecka att bli 23 år.... sedan har jag trean....trean är andra sonen.... han blir i april om dryga 3 månader bli 20 år.... Tänk vad tiden har gått fort...
Ibland blir jag helt förundrad över att det verkligen gått så fort och att jag verkligen har dessa helt underbara barn i mitt liv.






ÄLSKAR ER ALLA FYRA SÅ OTRLOIGT MYCKET







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hysteriskt....

Ar i Thailand.... nastan hela familjen har akt hem.... har ar bara jag och Alicia och Fredrik kvar.... De andra fick aka hem med halv atta flyget.... vi andra far vanta till nasta vecka som det ser ut nu.,.. Trodde att vi hade klarat av detta med vattkopper... men icke... det har blommat igen... var till Dr Sombooda och han lat oss inte fa aka alls och vi har varit i kontakt med Apollo som varit har o hjalpt oss med att fixa med att bo kvar och hur vi ska gora med resa osv.... kanner mig saaaaaaaaa maktlos..... Just nu ligger lillan och sover... hon har 39.5 i temp.... yrar och mar inte alls bra.... Hjartskarande var det da hon forstod att de andra skulle aka utan oss..... hon som ville hem nu.... hon kramade mig hart och bara grat och grat.... hon trostades laaaange innan hon kom till ro helt slut... det blev att kopa den dar dockan som hon vill ha.... en tidig jul.... Appropa JULEN.. hur kommer den att vara i Thailand... hur kommer det att funka... kommer det att kannas som jul all...

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...