Fortsätt till huvudinnehåll

Skolbänken igen.....

Har slagit mig fler gånger det med att sätta sig på skolbänken.......
Samtidigt är det det som skrämmer mig...av den anledning att jag tillslut frostade väggen så fullständigt. Mådde under en låååång period inte alls topp topp...
Idag mår jag bättre på måååånga plan och jag har ett hum vart livet är påväg....

Men till studierna.... Vad vill jag läsa då???
Tankarna har surrat och jag skulle vilja ha mer av typ allt.... Har googlat runt på olika distansutbildnningar för att se vad som kan erbjudas. 
VFU-handledning
Ledarskap
Mera ämne så som Engelska, SO och NO och Bild skulle inte vara så fel det heller men Musiken kan jag hoppa det är inte min starka sida alls.

Ska man söka studielån då eller ska man bara söka studiebidrag.... Hm.... Vet inte än.... Men kanske ska besluta mig för att söka in på något i alla fall innan jag bestämmer mig. 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer