Fortsätt till huvudinnehåll

"Himlen kan gott vänta" (Johanna)

Har tankar till alla dem som kämpar idag.... de som kämpar mot sjukdomar i livet som tär på en men ändå kämpar på....


En som värkligen kämpar på är JOHANNA
http://www.sn.se/bloggar/johanna

Att läsa om hennes kamp mot cancern... "HIMELN KAN GOTT VÄNTA"


Hon skriver om livet och vardagen som den ser ut för henne och hennes två barn och om kärleken i hennes liv.
Glädjen som Johanna sprider är otrolig.... för att förstå vad jag menar måste du ha träffat henne först....


Första gången som jag träffade henne var för 4 år sedan och då var det jag som var sjuk och var på väg mot en opereration (hade ett år tidigare gått på cellgifter och fått ta bort min hela tjocktarm och nu skulle jag även tabort påsen på magen för att vidare tabort resterna av min ändtarm... och bygga en konstgjord del istället...).... vi var på inskolning på förskolan med våra töser..... jag var "off ".... vi sågs många gånger i hallen på förskolan och hon spred en så otrolig glädje kring sig på ett helt underbart sätt ngt som jag sög åt mig av i den kamp som jag då själv gick igenom. Idag är jag "frisk", och med modifikation, konstgjordändtarm och ingen tjocktarm alls.  En kamp som jag kämpade massor i och jag kom till insikt med många saker som förändrade mig i mångt och mycket. I min egen kamp som jag vid tillfälle kommer att återkomma till.

En tid senare så kom det sig att Johanna drabbades själv av den förödande sjukdomen "cancern"..... hon kämpade och besegrade det.... glad var hon i allt ändå...

För ett år sedan var vi på "Tjejfest" hemma hos underbara Veronica (som jag oxå kommer att komma in på om vid tillfälle) och här på festen berättade Johanna om vad som åter drabbat henne...CANCERN

Johanna skriver idag blogg i SN.... en blogg som jag vill förmedla vidare till dig som läser detta.... följ Johannas kamp mot cancern. Hur hon klarar vardagen tillsammans med sina nära och kära och sina två underbara flickor och tillsammans med kärleken i hennes liv.


Johanna du kommer att klara det!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad har hänt? och Vad händer?

 Oj oj oj... ja det är ju inte allt för ofta som jag är här inne. Man kan ju undras vad som har hänt genom åren.  Till att börja med måste man tillbaka till förra inlägget som var 2021.... Alltså 3 år sedan.... tänk att det redan har gått tre år...  Bor än kvar i lägenheten. Min yngsta har flyttat ut och bor numera i Norrköping där hon går i skolan. Hon går nu andra året på gymnasiet. Hon kommer hem på helgerna turligt nog. Nästa sommar tar hon studenten. Wow vad tiden gått fort här.  Jobbar i Norrköpingskommun som lärare på en liten skola utanför Norrköping och trivs tämligen bra med undantag från några. Eleverna är magiska och ledningen fungerar bra. Har nu jobbat på skolan i snart tre hela läsår. Just nu har jag en årskurs fyra med 19 elever i klassen. Har så mycket som jag vill dela med mig till mina elever. Ser fram mot en fortsatt framtid tillsammans med dem.  Familjen i övrigt.... Min äldsta son studerar och har studerat it och lite annat, han levern ensam och bor i sin lägenhet

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela

Vad hände med våren?

Våren bankade på dörren efter en lång vinter... snödroppar, tulpaner med mera hade börjat göra sig synliga... Vintern som varit har varit kall och med mycket snö. Tror att denna vintern verkligen gett unga som gamla möjligheten för att åka skidor på nedför och på längden, åkt skridskor med mera av olika vinter aktiviteter. Neeeee nu får det vara slut med detta med snö och kyla.... igår kom det tyvärr åter igen... stormliknade byar med snö och kyla drog över byn..... Så ofantligt trött på vintern nu. Vill ha vår och sommar... och gärna läääänge också.  Vad har man hittat på idag då.... Vaknade upp tidigt med tanken att ställa mig i duschen men så blev det inte då min yngsta kom och ville ha en speciell yoghurt till frukost. Så det blev att kasta på sig kläderna och dra iväg tillsammans för att åka och handla lite frukost. Väl gjort blev det gofrukost hemma i soffan.  Har suttit och fixat lite pappersarbeten på förmiddagen också och jag känner mig nöjd med att fått det gjort. Ska väl hin