Konflikt och ansvar....

Konflikter mellan vuxna och barn uppstår i allt mänskligtumgänge.... det är alltså inte så att man misslyckas som förälder för den skull för att man kommer i konflikter med sina barn.... Konflikter kan vara en viktig del och källa till utveckling... förutsatt att vi vågar att försöka att hantera dem... ett undvikande av konflikt kan ses som ett svek.... att veta att man kan hantera en konfliktsituasion framöver i livet är en trygghet med att man vet att man inte skyggar bakåt.... o man vet att man klarar av det.... även om det är jobbigt....  Konflikter behöver ju inte mynna ut i att man blir osams med osämja, tigande, motvilja eller olust....

Våra barn är fantastiska..... de har alla anlag till viktiga sociala kompetenser (ngt som vi inte får underskatta).... kompetenser som hela tiden utvecklas i samspel med andra och för framtiden som vuxna.... även vi vuxna lär oss hela tiden (av de som omger oss... av barnen, kolleogor, syskon, familjen med flera)...

Vuxnas viktigaste uppgift är att lära barn att hantera krav, motstånd och motgångar...men oxå att skydda dem mot sådant överväldigadner motgångar som får dem att uppleva för stora tvivelkring sina kompetenser och kvaliteter.... barn kan många ggr på ett otydligt sätt överbelastas av ansvar, anklagelser, förväntningar med mera om livet som förstör deras upplevelser av livets värde....

Våga ta ansvar.... var inte konflikt rädd.... se inte konflikten som ett nederlag utan som en framgång till förståelse och lärande....

som en vis man sa en gång:
Man ska inte se sina misstag som misstag utan man ska se dem som ett mindre lyckande som man lär av.