Jag tror att människan har ett behov av att känna sig bekräftade och önskade och framförallt uppskattade.... Att känna att man har någon mening..... Tyvärr kan detta tryckas snabbt ner på grund av olika omständigheter.... flertalet är fallen då betraktaren egentligen inte känner än... går på oryckta rykten..... och på själv ego....
Att inte se sig själv utifrån kan vara en fälla om man snabbt dömmer hur andra är....
Stanna upp se dig själv i spegeln.... ställ dig frågan......
-Vem är jag....
-Vad är mitt syfte...
-Vad kan JAG göra för att det kan bli bättre och hur kan JAG göra en skillnad.....
Se bara alla dessa brutna förhållanden..... istället för att bara stanna kvar i sorgen, ilskan av att förhållandet inte fungerade borde man se till frågorna ovan.... arbeta med framtiden och för att få det som är kvar att fungera i frånskildhet.... o speciellt om det är så om det finns barn som är inblandade....
Att komma in i ett litet samhälle är inte heller lätt.... man kommer in o bosätter sig... kanske träffar ngn från byn..... får ögonen på sig... synas.... döms... utan att fått en chans.... o sedan när chansen ges är den ändå inte rättfärdig.... man jämförs.... med mera....
Livet är inte alltid lätt....
Vill DU vara den som gör livet svårare för andra... eller vill DU vara den som gör en insats med att våga vara öppen för förändring och som är en hjälpandehand och som tror på framtiden.
Vi är alla unika och vi gör alla vårt yttersta med att försöka vara uppskattade för den vi är.... och vi har alla rätten till att få vara den vi är....
Att inte se sig själv utifrån kan vara en fälla om man snabbt dömmer hur andra är....
Stanna upp se dig själv i spegeln.... ställ dig frågan......
-Vem är jag....
-Vad är mitt syfte...
-Vad kan JAG göra för att det kan bli bättre och hur kan JAG göra en skillnad.....
Se bara alla dessa brutna förhållanden..... istället för att bara stanna kvar i sorgen, ilskan av att förhållandet inte fungerade borde man se till frågorna ovan.... arbeta med framtiden och för att få det som är kvar att fungera i frånskildhet.... o speciellt om det är så om det finns barn som är inblandade....
Att komma in i ett litet samhälle är inte heller lätt.... man kommer in o bosätter sig... kanske träffar ngn från byn..... får ögonen på sig... synas.... döms... utan att fått en chans.... o sedan när chansen ges är den ändå inte rättfärdig.... man jämförs.... med mera....
Livet är inte alltid lätt....
Vill DU vara den som gör livet svårare för andra... eller vill DU vara den som gör en insats med att våga vara öppen för förändring och som är en hjälpandehand och som tror på framtiden.
Vi är alla unika och vi gör alla vårt yttersta med att försöka vara uppskattade för den vi är.... och vi har alla rätten till att få vara den vi är....
Jag bodde för en tid sedan i ett mycket litet samhälle.... hua...tur att alla samhällen inte är som den.... jag kommer då aldrig att återvända dit igen och bosätta mig....
SvaraRaderaJag och mina barn kände oss aldrig välkomna där.... samhället valde att göra tolkningar efter feltolkningar som någon satt i rullning....
Varför är vi inte mera öppenhjärtliga mot varandra.... så som de är i Thailand.... säger bara det.... vilket underbart folk det är... som glada och utanfördomar öppnar upp sitt land för oss alla gäster som vill besöka deras underbara land.... inte konstigt att man vill åter dit.