JAG BEHÖVER KRAAAAM
Mycket som händer just nu.... livet är lite upp och lite ner....
Allt kommer att lösa sig... men vägen dit är gumpig och snårig.... många hinder att ta sig över.... klarar man bara det så kommer det att fixa sig....
Jag skrev för en tid sedan om att jag känner mig helt slut själsligt.... Har haft mycket med skolan.... uppsatsen som skulle skrivas... och de andra kurserna som jag har gjort.... vidare har det varit mycket med jobbet oxå.... mycket har hänt där med (i rolig benämning), och det har tagit lite kraft det med... vidare har jag hunnit med att flytta ut ett barn till egen bostad.... min man har börjat jobba med då han har en chefsposition nu mera... och det tar sin tid med... mycket har det varit med andra olika flytter.... Många barn som kommer och går och som ska ha sin tid.... och som kräver sitt...
Jag har varit behjälplig till vänner med att finnas för dem, lyssna på dem då de har haft det krångligt i sina liv på olika vis.....
Vad händer just nu..... det som jag känner är att jag känner en sådan innerlig stress för vad jag än gör.... och det känns ibland som att allt bara rusar i kroppen.... och jag får svårt att andas..... precis som man skulle andas genom ett sugrör... och jag blir andfådd för ingenting... har ofta huvudvärk.... och jag sover mycket dåligt.... har i dagarna börjat att få stickningar i händerna och det stör mig.... känner mig irriterad för minsta lilla... och jag vill inget annat än att skrika... känner mig så otroligt frustrerad.... frustrerad för allt och inget.... trodde jag visste vad det var.... men så var det INTE.... lättnad för min egen del från den synvinkeln....
Allt är nog allt bara.... att jag har haft lite förmycket av det mesta och att jag egentligen skulle behöva lite mera tid för mig själv och min man.... och min familj....
Jag vet att jag allt för ofta ställer upp på olika saker som andra vill ha hjälp med... och jag vet att jag borde många gånger säga NEJ..... Men jag är USEL på att säga just NEJ.....
Gråter en hel del...vissa dagar mer och vissa dagar något mindre.... och mina krafter har tagit HELT slut.....
Jag behöver omtanke och förståelse nu..... kanske inte så många ord och uppmuntran i ordalag... utan jag behöver bara närhet i form av att umgås..... kramar från min familj och mina vänner.
Mycket som händer just nu.... livet är lite upp och lite ner....
Allt kommer att lösa sig... men vägen dit är gumpig och snårig.... många hinder att ta sig över.... klarar man bara det så kommer det att fixa sig....
Jag skrev för en tid sedan om att jag känner mig helt slut själsligt.... Har haft mycket med skolan.... uppsatsen som skulle skrivas... och de andra kurserna som jag har gjort.... vidare har det varit mycket med jobbet oxå.... mycket har hänt där med (i rolig benämning), och det har tagit lite kraft det med... vidare har jag hunnit med att flytta ut ett barn till egen bostad.... min man har börjat jobba med då han har en chefsposition nu mera... och det tar sin tid med... mycket har det varit med andra olika flytter.... Många barn som kommer och går och som ska ha sin tid.... och som kräver sitt...
Jag har varit behjälplig till vänner med att finnas för dem, lyssna på dem då de har haft det krångligt i sina liv på olika vis.....
Vad händer just nu..... det som jag känner är att jag känner en sådan innerlig stress för vad jag än gör.... och det känns ibland som att allt bara rusar i kroppen.... och jag får svårt att andas..... precis som man skulle andas genom ett sugrör... och jag blir andfådd för ingenting... har ofta huvudvärk.... och jag sover mycket dåligt.... har i dagarna börjat att få stickningar i händerna och det stör mig.... känner mig irriterad för minsta lilla... och jag vill inget annat än att skrika... känner mig så otroligt frustrerad.... frustrerad för allt och inget.... trodde jag visste vad det var.... men så var det INTE.... lättnad för min egen del från den synvinkeln....
Allt är nog allt bara.... att jag har haft lite förmycket av det mesta och att jag egentligen skulle behöva lite mera tid för mig själv och min man.... och min familj....
Jag vet att jag allt för ofta ställer upp på olika saker som andra vill ha hjälp med... och jag vet att jag borde många gånger säga NEJ..... Men jag är USEL på att säga just NEJ.....
Gråter en hel del...vissa dagar mer och vissa dagar något mindre.... och mina krafter har tagit HELT slut.....
Jag behöver omtanke och förståelse nu..... kanske inte så många ord och uppmuntran i ordalag... utan jag behöver bara närhet i form av att umgås..... kramar från min familj och mina vänner.
Kommentarer
Skicka en kommentar