Fortsätt till huvudinnehåll

Skola - Fritids- samarbete....

Sedan en lång tid tillbaka så ingår fritids i skolans verksamheter. De pedagoger som ingår i skolans arbetslag få alla dela på skolans lokaler som finns att tillgå....

Det styrdokument som skolan har här bland annat Lgr11 i den står det att "skolan skall" och där med menar man hela skolan ska... och inte bara skolverksamheten i sig själv.... utan allt som händer och sker i skolan vare sig det är skoldagen eller den skolfria dagen i skolan.... därför måste Lgr11 tolkas efter varje enskild verksamhet  för att tillämpa den i praktiken...

Samarbetet mellan verksamheterna är viktigt för att kunna få ut en helhet av ett ändamål för eleven/barnet.....
Fritidspedagoger arbetar ibland med barnen tillsammans med läraren... men de har sällan möjlighet att tillsammans med lärarna planera det samarbetet... detta riskerar att fritidspedagogerna inte få utnyttja sin kompetens fullt ut.... utan att de blir en slags hjälplärare som får anpassa sig efter det som läraren gör....
För att samarbetet ska fungera så är det ett måste för ledningen att de stimulerar och uppmuntra så att de förväntningar blir glasklara för både berörda lärare och fritidspedagogerna....
Men om samarbetet inte är mer än att fritidspedagogerna hjälper till i klassen kommer inte skolan att fördjupas, breddas eller vidareutvecklas.... det kommer i stället att försvagas och leda till minskat gemensamt engagemang.... och det skapar sämre relationer mellan de olika yrkesgrupperna i skolan....

Att möta och kunna samarbeta med varandra har i grunden med attityd att göra...



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......