Fortsätt till huvudinnehåll

Hjärtrus....

Hjärtat galopperar som en tok och jag känner att jag inte räcker till... jag har massor att göra och den sista tiden har jag inget annat än ont i huvudet..... jag har magsmärtor som jag inte vet vad jag ska göra med... och jag känner att jag kan inte varva ner... inte ens då jag gör ingenting.....
Igår kväll var jag sjukt jagad och jag har känt det så idag med.... tungt att andas... hjärtat slår volter och rusar... huvudet bankar.....
Jag ser allt runtomkring mig bara snurrar och jag skulle vilja hinna med allt som sker... men jag kan inte jag har inte tiden....

Denna vecka måste jag få klart på uppsatsen.... och jag har massor på jobbet som ska göras också..... Måndag måste jag färdigställa bildspelet inför vernissagen på tisdagen på jobbet.... Tisdag blir det till att ha klart allt för vernissaget som är på kvällen för alla som vill komma och titta på vad deras barn och andras barn har gjort i skolan och på fritids.... och då blir det kvälls jobb också... Onsdag har vi avslutning för våra elever som ska sluta hos oss med middag.... och vidare så har vi brännboll efter det med alla barn och föräldrar och då blir det fika tillsammans med dem.... slutar väl omkring åtta-nio kan jag tro.... på torsdag och fredag är det som vanligt... inget som är inbokat än så länge.... men man vet ju inte....

Jag har ett måste denna vecka också... jag har lovat Lillan att jag ska köpa en väska till henne... hon ska nämligen till Grekland i vecka 22 och vara borta en vecka... och då måste man ha med sig en bra väska... Vet bara inte när jag ska få ihop tiden för att hinna med att handla det....

Det ska bli sååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå skönt då detta med uppsatsen är klar... jag vill bara ha allt gjort så att jag kan få mitt liv tillbaka...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Känner mig OFF....

Sårbar....  Naturligt nedstämd... Svacka, känna sig låg, är en naturlig del i livet att känna från och till i bland. Dessa dagar man känner sig deppig eller låg och inte känna sig på strålande humör är jobbigt och det går dessa gånger inte hoppa över utan det måste bara att ta sig igenom det som sker.... man vill bara dra ngt gammalt över sig och sova... stänga dörren.... vara asocial med andra.... orsaken till varför man känner så kan variera från person till person.... bråk i familjen, bråk med en vän, trött eller har det besvärligt på jobbet.... nedstämdheten kan vara för att man befinner sig i en fas i livet man lättare blir deppig.... vissa känner av vinterhalvåret och andra känner av våren.....  Jag känner mig inte tillräcklig just nu.... känner att jag vill hinna med mera... känner att livet springer på lite för fort för att jag ska hinna med.....  Det jag känner att jag måste hinna med är: Min familj, min underbara barn och mina barn och bonusbarn..... känn...

I rymden finns inga känslor.....

Såg häromdagen en film som heter "I rymden finns inga känslor"..... Killen i filmen har Aspergers ... han vill ha allt i en viss ordning...  har svårt med att bryta sina rutiner... han är fixerad vid tid och former... vill inte ha  fysiskkontakt . Utdrag från Wikipedia.... "personer med Asbergers har normal eller hög intellig ens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symptomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de förslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier. Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel / social kom...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...