Fortsätt till huvudinnehåll

Sömnlös...

Gick och la mig i sängen med hopp om att kunna sova.... vände mig... vände mig igen.... och så vände jag mig ännu en gång.... och inte kunde jag sova inte.... neeeee det var bara att kliva upp.....

Magen svider och skallen värker.... jag känner att jag är helt slut och jag vet inte hur jag ska kunna vila eller somna... ju mer jag tänker på det ju värre blir det och inte kan jag sova då inte...
Fast man är trött ända in i märgen så kan man inte somna.... jag har inte sovit en helnatt på jag vet inte när.... och nu börjar det kännas att man inte har kraften kvar....
utmattad kan man säga att jag är... vill sova men kan inte då magen och skallen spökar....

Får försöka sova igen tid i helgen hoppas jag.... jag har ju inte barnen hemma då... så jag får passa på då.

Hittade på en sida om just tips mot sömnlöshet....
Kanske ska prova... men det mesta av det som står har och gör jag ju redan...
Kanske ska räkna får...
______________________________________________________________________

8 tips som lär dig somna rätt


1 Se till att du är väl förberedd för morgondagens utmaningar innan du går och lägger dig, så att du kan släppa oron. 

2 Varva ner innan du kryper ner i sängen. Gör något mysigt som får dig att slappna av. 

3 Se till att du är lagom mätt och varm när du lägger dig. Ingen kan somna om man fryser eller är hungrig. 

4 Temperaturen i rummet ska vara lagom sval. 

5 Skapa en mysig atmosfär i sovrummet. Släng ut tv:n och radion. 

6 Se till att du har en skön säng som passar dig. 

7 Ligg inte och vrid och vänd på dig. Om du känner att du inte kan somna är det bättre att gå upp och göra något annat tills du blir sömnig igen. 

8 Skapa rutiner. Gå upp och lägg dig samma tid varje dag. Både hjärnan och kroppen mår bra av att ha fasta tider. Sover du bra? Vad gör du för att sova bra?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Mammografi....

Haft en obehaglig känsla inom mig en läääängre tid.... Har tänkt tanken många ggr att jag skulle ta mig till Bangkok hospital i Rayong.... Men nu när jag är tillbaka i Sverige så kunde jag inte vänta längre.  I veckan tog jag modet till att ringa Bröstenheten på sjukhuset, pratade med dem om vad jag känt och känner och det bokades in en akuttid på Mälarsjukhuset i Eskilstuna omgående. Tiden var idag. Så efter en orolig natt med lite sömn tog jag mig upp. Frukost för mig och Alicia och sedan kom Linnea  för att hämta mig. Älskade Linnea ställde upp för att köra mig till Eskilstuna. Så strax efter kl nio stod hon utanför porten. En dryg timmes resa blev det.  Väl framme yrade vi runt till avdelningen för mammografin.  Checkade in.... Väntade och väntade.... Visade sig att jag visst var lite tidig... Med det löste sig med att vi fick komma in tidigare i alla fall.  Sjuksköterskan talade om för mig att de skulle ta fyra bilder..... Men det blev inte fyra bilder.... ...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas......