Fortsätt till huvudinnehåll

Egen kursplan för Fritidshemmen...

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén nämner på sidan för Lärarförbundet att "Fritidshemmen behöver en egenkursplan."

Elev antalet har ökat de senaste årtiondet på landets alla fritidshem..... från drygt 30 barn på avdelning/grupp till dryga 38 barn i dagsläget.... är detta rimligt kan man fråga sig.... Fritids är en stor och viktig del i barnens vardag och här tillbringar de många av veckans vakna tid.... ca 8 av 10 barn mellan sex och nio år  finns idag inskrivna på fritids. 
Fritids ska enligt Lgr11 komplettera skolan och erbjuda en meningsfull verksamhet och stödja barnens intellekt och den sociala och den emotionella utvecklingen.... 

Otydliga mål i för vad fritidshemmet har att jobba med och vad som ska innehålla i en meningsfull fritidsverksamhet är oftast en brist på fritids.... Skolinspektionen har flera ggr härleds till att det är just otydligheten i styrdokumentet och vad skolan står för och vad som ska göras för att få en meningsfull fritidsverksamhet.... många vet inte i skolan att Läroplanen även gäller för fritidshemmen och inte bara skolan.... 

Behöver Fritidshemmen en egen kursplan???


Ur Lgr11: Skollagen föreskriver att utbilningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. 

Lärarförbundet har föreslagit för regeringen att få utforma en kursplan för just fritids... Politikerna har inte helt varit med på noterna för ändå målet ännu... Lärarförbundet har tidigare kommit med ett förslag för en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna som har överlämnats till utbildningsministern Björklund.... Om fritidshemmet fick en kursplan skulle vi komma ett steg närmare mot att just få en skola som är likvärdig i Sverige. 


Jag tror att någon form av samklang kan krävas för att fritidshemmet ska vara så lika som möjligt och att oavsett var man än i detta av långa land kan få möjlighet till likvärdigt fritidshem. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Känner mig OFF....

Sårbar....  Naturligt nedstämd... Svacka, känna sig låg, är en naturlig del i livet att känna från och till i bland. Dessa dagar man känner sig deppig eller låg och inte känna sig på strålande humör är jobbigt och det går dessa gånger inte hoppa över utan det måste bara att ta sig igenom det som sker.... man vill bara dra ngt gammalt över sig och sova... stänga dörren.... vara asocial med andra.... orsaken till varför man känner så kan variera från person till person.... bråk i familjen, bråk med en vän, trött eller har det besvärligt på jobbet.... nedstämdheten kan vara för att man befinner sig i en fas i livet man lättare blir deppig.... vissa känner av vinterhalvåret och andra känner av våren.....  Jag känner mig inte tillräcklig just nu.... känner att jag vill hinna med mera... känner att livet springer på lite för fort för att jag ska hinna med.....  Det jag känner att jag måste hinna med är: Min familj, min underbara barn och mina barn och bonusbarn..... känn...

I rymden finns inga känslor.....

Såg häromdagen en film som heter "I rymden finns inga känslor"..... Killen i filmen har Aspergers ... han vill ha allt i en viss ordning...  har svårt med att bryta sina rutiner... han är fixerad vid tid och former... vill inte ha  fysiskkontakt . Utdrag från Wikipedia.... "personer med Asbergers har normal eller hög intellig ens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symptomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de förslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier. Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel / social kom...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...