Fortsätt till huvudinnehåll

Resa...

Planer på att hitta på något under semestern har vi inte.... men det kan ju inte vara BARA VARA.....
Semestern som den ser ut nu så kommer den att vara veckorna 30, 31, 32......
Frågan är bara om jag kan ha semester vecka 32..... men det återstår att se hur det blir med det.... Kan vara så att jag tar den vecka i höst istället.... jag vill ju resa till Thailand eller Malaysia då.... 


Kollade runt lite på var man kan tänka sig.... i höst.... men men.... får många tankar och många ideer.... men som vanligt så blir det nog en sista-minuten biljett  och en spontan resa.... det är oftast dem som är roliga... man slipper att våndas så länge innan man ska åka med att veta exakt datum för resan.... förra resan som vi gjorde var med tonåringarna... så jag tror att denna resa kommer jag och min man att göra alldeles själva bara han och jag... och det kan vara skönt att komma bort bara vi också... det var ett tag sedan vi gjorde det nu....(2009).... 

Åter till sommaren.... veckorna 30,31 och 32..... 
Det som är bokat och klart är att vi ska på Bröllop den 4 Augusti.... Två av våra under bara vänner ska då gifta sig... och vi ska vara med och få bevittna deras stora dag tillsammans. och det ska bli kul och jag ser fram mot det massor. Vidare vet jag inte mer vad som kommer att ske.... jag skulle vilja att resa till Norge.. men det verkar svårt att kunna få ihop det som det ser ut just nu.... 
Jag vet inte heller om det är så att vi kommer att få Besök från Norge till oss heller... men det blir nog en glad överraskning om det visar sig att det är några som kommer att komma. 
Sedan är det så att min Lilla-stora tjej ska börja i förskolklass på Vittra-skolan i Nyköping så hon ska nog ha inskolning på förskolan och på fritids också då..... Så vad ska man hitta på att göra i vecka 30 mitt i vecka och vecka 31 återstår till funderingarna ett tag till kan jag tro..... 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Känner mig OFF....

Sårbar....  Naturligt nedstämd... Svacka, känna sig låg, är en naturlig del i livet att känna från och till i bland. Dessa dagar man känner sig deppig eller låg och inte känna sig på strålande humör är jobbigt och det går dessa gånger inte hoppa över utan det måste bara att ta sig igenom det som sker.... man vill bara dra ngt gammalt över sig och sova... stänga dörren.... vara asocial med andra.... orsaken till varför man känner så kan variera från person till person.... bråk i familjen, bråk med en vän, trött eller har det besvärligt på jobbet.... nedstämdheten kan vara för att man befinner sig i en fas i livet man lättare blir deppig.... vissa känner av vinterhalvåret och andra känner av våren.....  Jag känner mig inte tillräcklig just nu.... känner att jag vill hinna med mera... känner att livet springer på lite för fort för att jag ska hinna med.....  Det jag känner att jag måste hinna med är: Min familj, min underbara barn och mina barn och bonusbarn..... känn...

I rymden finns inga känslor.....

Såg häromdagen en film som heter "I rymden finns inga känslor"..... Killen i filmen har Aspergers ... han vill ha allt i en viss ordning...  har svårt med att bryta sina rutiner... han är fixerad vid tid och former... vill inte ha  fysiskkontakt . Utdrag från Wikipedia.... "personer med Asbergers har normal eller hög intellig ens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symptomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet. Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de förslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier. Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel / social kom...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...