Fortsätt till huvudinnehåll

Sorgen och julen... Mamma och Ingvar skriver.....

Charlotte som är enormt saknad av oss alla.

Detta skrev mamma i SN i december..... om hennes dotter och min syster.....
Sorgen och julen

Efter fem månaders sorg, frustration, hjälplöshet, ­lidande och saknad sitter vi nu inför årets största helg, julen. Vi som anhöriga har en stor önskan, att få tillbaka Charlotte men vi vet ju att det är omöjligt. Därför är det ont och svårt att fira denna högtid utan henne.

Hon älskade julen, få gå i affärer och gladde sig åt att få köpa julklappar åt alla hon älskade.

Denna jul sitter hon i himlen och har det säkert bättre med änglarna än här på jorden.

Vi läser nästan varje dag om hur psykvården inte fungerar. Vem bär ansvar för att vi har ­blivit av med en god och snäll syster, dotter, moster och en mycket älskad vän - saknad av familj och många vänner?

Gunhild (mamma)
_________________________________________________

Detta skrev Ingvar i SN i december.....

Var finns vården?

Charlotte hittades medvetslös på mindre allvårds­avdelningen. Intensivvårdsavdelningen tillkallades och hon togs upp till IVA, där man konstaterade ­dubbelsidig lunginflammation – efter att de hade lyckats få liv i henne.

Dag två ville IVA skicka henne tillbaka för att ”man kan inte ha sådana patienter här”.
Dag tre lades hon in på medicin­avdelningen.
Dag fyra skickades hon ­tillbaka till mindre allvårds­avdelningen för vidare vård där.

Hon dog efter cirka två ­veckor. Detta efter ingen tillsyn på nio timmar. Cirka 2.15 vet man inte om hon levde, bara att hon låg i sin säng. Nästa gång någon ­tittade till henne var ­klockan 11.10. Hur är detta möjligt? Personalbrist?

Vet att tre jobbade natt - vad gjorde de hela natten?
Förmiddagspersonalen - vad gjorde den hela förmiddagen?

Varför kan inte psykiskt sjuka behandlas som andra människor?

Ingvar Forsling
förvaltare, medmänniska

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hysteriskt....

Ar i Thailand.... nastan hela familjen har akt hem.... har ar bara jag och Alicia och Fredrik kvar.... De andra fick aka hem med halv atta flyget.... vi andra far vanta till nasta vecka som det ser ut nu.,.. Trodde att vi hade klarat av detta med vattkopper... men icke... det har blommat igen... var till Dr Sombooda och han lat oss inte fa aka alls och vi har varit i kontakt med Apollo som varit har o hjalpt oss med att fixa med att bo kvar och hur vi ska gora med resa osv.... kanner mig saaaaaaaaa maktlos..... Just nu ligger lillan och sover... hon har 39.5 i temp.... yrar och mar inte alls bra.... Hjartskarande var det da hon forstod att de andra skulle aka utan oss..... hon som ville hem nu.... hon kramade mig hart och bara grat och grat.... hon trostades laaaange innan hon kom till ro helt slut... det blev att kopa den dar dockan som hon vill ha.... en tidig jul.... Appropa JULEN.. hur kommer den att vara i Thailand... hur kommer det att funka... kommer det att kannas som jul all...
3 kommentarer
Läs mer

Umgängessabotage

Varje vecka är det tusentals barn i Sverige som inte får träffa sin pappa (ibland mamma) av olika orsaker. Oftast är det onödigt umgängessabotage som ligger bakom…… föräldrar som förstör för sina barn.... hur ego tänker de.... (Jag väljer att skriva pappa och mamma med det skulle lika gärna varit mamma och pappa, alltså omvänt… men fler talet är som jag skriver…) Och detta finns det inga eller knappas några lagar som hjälper barnen. Umgängessabotaget fortsätter vecka efter vecka utan åtgärd från myndigheterna… och man kan bara se på när det sker…. Detta är oerhört psykiskt jobbigt för dem flesta som utsätts för detta vare sig det är barnen eller den förälder som inte får träffa sina barn... Varför finns det inga lagar som ska följas… var man inte ändå två som satte dessa barn till välden från början och föräldrarna bär lika stort ansvar för sina barn… hur kan det komma sig att i ett land som detta att vi kan tillåta att det sker…… Oftast beror umgängessabotage på att mamma idkar det...
5 kommentarer
Läs mer

Kraftlös

Tiden läker alla sår..... :'( .... Känns så otroligt avlägset just nu..... Idag är det 3 månader sedan min lilla syster lämnade oss... Tiden passerar förbi så snabbt... STANNA UPP..... LYSSNA... ANDAS.... Saknar min älskade lilla syster..... vaför ska livet vara så orättvist.... Har så många frågor om det som skedde kring hennes bortgång.... vi har inte fått några svar varken från Rättsmedicin eller från Polisen... o Sjukhuset bara tiger och säger nada..... vad är det de försöker dölja.... vad var det som gick snett..... Charlott var min syster... hon fick namnet Trine Karin vid födseln i Ålesund Norge 1971... men tog sedanre namnet CHarlotte. Jag minns en magisk tid för lände sedan då min syster och jag delade framtid... vi var barn och och systrar och allt runt omkring oss både enkelt och svårt... Enkelt var det efter som vår värld var det vi kunde se och ta på oavsett om det var gott eller ont... Svårt var det eftersom vi inte kunde påverka särskilt mycket i världen... vi var ...
5 kommentarer
Läs mer