Fortsätt till huvudinnehåll

Dokumentation... lärare drunknar...

Att lärarnas yrke har förändrats genom åren vet vi... har det blivit bättre??? har det blivit sämre???
Det som skett är då att dokumentationen har ökat för lärarna... mer och mer ska dokumenteras... både på gott och ont...
Idag har en genomsnitts lärare en 45 timmars vecka för att hinna med sitt arbete... och har ändå en känsla av att inte hinna med att göra det som ska och borde göras... Idag kom tidningen SP (Södertälje posten) och i den fann man just att läsa om detta... och att just läraranas yrke blivit mer ett dokumenterade yrke från att tidigare vara ett undervisande yrke... stämmer det kan man fråga sig....

Jo det kan man säga att det har blivit... det dokumenteras allt mer och på alla instanser i skolans forum...(betyg, IUP, åtgärdsprogram med mera)... och det läggs på mer och mer... vart ska det sluta kan man fråga sig... snart krävs det att varje lärare har sin egen sekreterare.... är detta rimligt....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...