Fortsätt till huvudinnehåll

Stress...

Vi klagar ofta om att vi känner oss STRESSADE.... huvudvärk och ont i magen...trötthet...sömnlöshet... irritation... med mera...


Då det gäller elever som är i behov av specialpedagogik för att klara sin skolgång kan stress utlösas...  ett tillstånd som hindrar barn i  deras naturliga utveckling och kunskapsinhämtning i sitt lärande.
Stress hos barn är något som ökar och som  är viktigt att uppmärksamma i god tid... det kan visa sig som koncentrationssvårigheter, rastlöshet, aggressivitet och sorgsenhet.... och det är inte okej att någon ska behöva ha och känna på det viset. 
Lärandet i skolan ska vara inspirerade och rolig och lärande på ett harmoniskt vis. Eleverna ska inte behöva känna att de ligger efter i något i skolan för att andra i klassen ligger längre fram.... det är viktigt att individuell utvecklingsplan är anpassad utefter elevens förmåga i samförstånd... men att den ändå följer vad som är relevant vad eleven ska få lära sig i den årskursen.... detta kan te sig svårt om det är elever som är i behov av specialpedagogik/speciallärare som stöd för sin skolgång...  




Stress är ngt som kan komma att upplevas för och av elever som är i behov av extra stöd... och hur man ska komma åt det är en svår och knepig situation.... inkludering i klassrummet eller exkludering är frågan... en skola för alla... hur ser den ut.... 

Att vi lever i en vardag med stress är för många en vardagssituation som kan både vara positiv och negativ... det gäller att vi kan hantera den bara.... men problemen uppstår ordentligt då vi inte kan bemästra det som sker och vi får följd reaktioner som jag skrev om ovan... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.