Fortsätt till huvudinnehåll

Stress...

Vi klagar ofta om att vi känner oss STRESSADE.... huvudvärk och ont i magen...trötthet...sömnlöshet... irritation... med mera...


Då det gäller elever som är i behov av specialpedagogik för att klara sin skolgång kan stress utlösas...  ett tillstånd som hindrar barn i  deras naturliga utveckling och kunskapsinhämtning i sitt lärande.
Stress hos barn är något som ökar och som  är viktigt att uppmärksamma i god tid... det kan visa sig som koncentrationssvårigheter, rastlöshet, aggressivitet och sorgsenhet.... och det är inte okej att någon ska behöva ha och känna på det viset. 
Lärandet i skolan ska vara inspirerade och rolig och lärande på ett harmoniskt vis. Eleverna ska inte behöva känna att de ligger efter i något i skolan för att andra i klassen ligger längre fram.... det är viktigt att individuell utvecklingsplan är anpassad utefter elevens förmåga i samförstånd... men att den ändå följer vad som är relevant vad eleven ska få lära sig i den årskursen.... detta kan te sig svårt om det är elever som är i behov av specialpedagogik/speciallärare som stöd för sin skolgång...  




Stress är ngt som kan komma att upplevas för och av elever som är i behov av extra stöd... och hur man ska komma åt det är en svår och knepig situation.... inkludering i klassrummet eller exkludering är frågan... en skola för alla... hur ser den ut.... 

Att vi lever i en vardag med stress är för många en vardagssituation som kan både vara positiv och negativ... det gäller att vi kan hantera den bara.... men problemen uppstår ordentligt då vi inte kan bemästra det som sker och vi får följd reaktioner som jag skrev om ovan... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Wordfeud

Spelar WORDFEUD.... Hur kul som helst... Ett spels som man ska bilda ord på de bokstäver man har fått över en spelplan och skapa så långa och bra kombinationer av det man har... och varje bokstav har poäng... och vidare kan man få mera poäng beroende var på planen man kan lägga sina bokstäver... Spelet är det samma som Alfapet.... och är lika kul.... skillnaden är att man spelar Wordfeud i mobilen... spelet kan pågå i flera dagar om man så skulle vilja... och man spelar med dem man känner och kan även spela med okända personer.... och det är lite spännande det kan jag tycka. Just nu har jag 13 spel i gång samtidigt... jag är då inte alltid den som är jätte aktiv av mig men när jag finner stunden att svara på någons spel så gör jag det....

Ett annat språk.....

Härom dagen träffade jag en lite kille som jag fick riktigt härlig kontakt med.... han tecknade till mig och jag tecknade tillbaka... (jag kan teckna lite men jag kan inte säga att jag kan det flytande eller massor av).... men vi gjorde oss förstådda med varandra.... han lyste upp då han insåg att jag förstod och han hade massor att säga.... jag talade om för honom att jag inte kan så många tecken som han kan... han lovade mig att han skulle lära mig tecken varje gång vi träffas. Detta lilla möte kändes djupt i hjärtat och jag ser fram mot de gånger vi kommer kunna ses igen.