Fortsätt till huvudinnehåll

Energi....


Självklart finns det motgångar i livet motgångar som kan kännas stressande…. Med det gör det ju för praktiskt taget alla någon gång…. 
Frågan är bara hur vi hanterar dem. När man är trött, arbetslös och allmänt nedslagen och inte orkar så kan det vara lätt att fastna i alla motgångar som man möter….

Så mitt råd är att skapa energi i ditt liv….träna om det går… promenera… golfa… dansa… måla… rida…  intressera dig för din egen hälsa och för de intressen som du redan har inom dig… . 
Engagera dig i något som känns meningsfullt….

Jag har mitt liv fullt med aktiviteter… på sommaren så golfar jag… och året om så dansar jag… jag älskar att umgås med familjen och med mina vänner och så självklart med kärleken i mitt liv, min man. Det som jag ibland kan fråga mig själv är hur jag hinner med allt… jag jobbar ändå 50% + på jobbet… och jag studerar 100%....

Var fyller jag på mina energibehållare… hur får jag det att hänga ihop…. Många barn hemma… full speed i det som sker…. men jag ser det med glimten i ögat…. Det löser sig… Jag har ju min man som finns vid min sida i allt detta… och tillsammans är vi starka… han har ju sitt jobb… sina träningar… fotbollsföreningen med mera som han ska hinna med…. Men som jag skrev ovan… jag fyller på då jag är i dansen…då jag får stå på golfbanan… då jag får umgås med familjen och med vänner… allt detta fyller mig med energi.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...
Skicka en kommentar
Läs mer

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 
Skicka en kommentar
Läs mer

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.
Skicka en kommentar
Läs mer