Fortsätt till huvudinnehåll

Skönhetsoperera / Skönhetsingrepp


Idag så genomförs det operationer i hela världen som är i syftet för att göra om sig…. Göra om sig till vad…. För vem gör man det…. Är det för sig själv eller är det för sin omgivning… varför ändra på det som vi har…

Visst kan jag förstå att man måste göra operationer för att man har ärrbildningar av olika slag… eller att man har hud som är missanpassande för kroppen… men att förstora sina bröst… att förstora sina läppar… att ha botox för sina rynkor… varför varför…. Det gör ju ont… det är smärtsamt… och hur ser man sedan ut… blev det verkligen så mycket bättre kan man fråga sig… 

Att operera sig för att förstora förminska med mera ger en kick av att vilja göra mera… se bara hur det är med tatueringar och med piercingar… oftast vill man bara ha mer och mera… när ska det ta slut… och hur långt ner i åldrarna ska det gå… hur tidigt ska man börja med det…







För en tid sedan gick det att se på dokumentärer om att resa till Thailand för att förändra sitt utseende…. Operationer som säljer som ”smör” i Thailand som västerlänningarna gladeligen köper… och man gör  det om och om igen… hm….

Ikväll ska det vara ett program om just Skönhetsoperationer/ingrepp på tv.... 

På SVT kl 22:00 ikväll i programmet DEBATT  så visas det om hur unga tjejer vill göra skönhetsingrepp och den växande skönhetsindustrin... i studion kommer det att vara flera som gjort ingrepp och vill göra mera…

För eller mot ingrepp…. Vad är okej och vad är inte okej…. Hur lång är vi villiga att gå för att göra om oss… 

Vackrare innan kanske.... 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...

Upp och ner.....

Det känns som vid varje motgång bryter jag ihop. Jag vet inte varför…är det för att jag har gått och hållit så mycket inombords? Är det för alla förändringar jag står inför? Alla beslut jag måste fatta? Det nya kapitlet jag står inför? Livet är som en berg-och-dalbana och vissa gånger hamnar man i djupa dalar och då känns det hemskt men snart går det uppför får man väl allt hoppas...... 

Leken...

Vi ser på leken på olika vis.... barn ser på leken på ett sätt och vi vuxna ser på leken på ett annat vis..... Barn leker i hopp, skutt och spring... de ger sig hän... Vi vuxna ser många gånger helst att barnen leker lugna lekar För att förstå barns lek måste man ge sig in i leken... vara delaktig... våga släppa loss... låta sig ryckas med i det som sker och ta roller.... För att kunna göra det måste man iaktta och observera en stund.... inta det som sker i leken och sedan bjuda in sig i barnens lek.... För att kunna göra det så måste man lägga ifrån sig alla måsten och krav.... och låta leken få ta tid och ta plats för stunden. Vad man sedan gör kan vara olika..... rollekar, rita, spela sällskapsspel med mera.... Barnens arena är stor och större än vad vi vuxna kan se.... Möjligheten till lek finns överallt och det gäller bara att se det med barns ögon.... och för att kunna göra det måste man sätta på sig glasögonen för leken för att kunna se det som de ser.