Fortsätt till huvudinnehåll

1 maj...


Tro det eller ej men det är redan 1 maj nu  och vi närmar oss sommaren med stormsteg....
Idag är det 37 dagar kvar till min examen.... Jag skriver och skriver på mina tangenter på datorn och jag känner att jag vrider och vänder på mig i mitt arbete... jag hoppas att jag kommer att bli klar.... jag har nu en vecka på mig att göra klart till hälften.... sedan ska jag få det läst och dömt av min handledare Peter..... sedan är det bara andra hälften kvar att klara av.....
Skriver om stress.... letar i böcker och tittar på nätet om begreppet stress... skriver ner de intervjuer som jag  redan har gjort.... och ser över vad jag mer måste skriva och reflektera om..... tungt och intensivt kan man säga....
Och ute skiiiiiiiiiiiiiiiiiiiner sooooooooooooooooooooolen... och jag vill inget annat än att gå ut.... vara ute och njuta av solens strålar.... röja lite på tomten och fixa lite med utemöblerna som ska fram......

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bröderna Almkvist...

Hittade lite på nätet om Bröderna Almkvist.... bandet som min svärfar Klas-Göran var med och bildade.... Som sagt.... Under -70--80 talet fans det ett band som hette Bröderna Almkvist .... De spelade dansmusik och gameldansmusik.... de turnerade runt på olika folkparker i Sverige.... De kom från Sörmland .... och bestod av 4-5 medlemmar... medlemmarna som var med i gruppen bytes ut och totalt var det dessa som var med.... Bröderna Almkvist Trio under slutet av 60 talat (det var då det bara var tre medlemmar med i bandet och de tre bröderna) ...som senare blev till Bröderna Almkvist. Klas-Göran Almkvist (sång, bas) Sven-Erik Almkvist (trummor, sång) Lars-Gunnar Almkvist (drag-spel, sång och klaviatur) Per-Arne Lans (gitarr, sång) K enth Börjesson (drag-spel, el-piano, stråkmaskin, sång) Svante   Waljestål  (gitarr, bas, saxofon, klarinett, sång) Rainer Sarri (bas, gitarr, sång) Torbjörn Rask (gitarr, sång) Tage Öst (drag-spel, klavi...

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela...