Fortsätt till huvudinnehåll

Resa...

Planer på att hitta på något under semestern har vi inte.... men det kan ju inte vara BARA VARA.....
Semestern som den ser ut nu så kommer den att vara veckorna 30, 31, 32......
Frågan är bara om jag kan ha semester vecka 32..... men det återstår att se hur det blir med det.... Kan vara så att jag tar den vecka i höst istället.... jag vill ju resa till Thailand eller Malaysia då.... 


Kollade runt lite på var man kan tänka sig.... i höst.... men men.... får många tankar och många ideer.... men som vanligt så blir det nog en sista-minuten biljett  och en spontan resa.... det är oftast dem som är roliga... man slipper att våndas så länge innan man ska åka med att veta exakt datum för resan.... förra resan som vi gjorde var med tonåringarna... så jag tror att denna resa kommer jag och min man att göra alldeles själva bara han och jag... och det kan vara skönt att komma bort bara vi också... det var ett tag sedan vi gjorde det nu....(2009).... 

Åter till sommaren.... veckorna 30,31 och 32..... 
Det som är bokat och klart är att vi ska på Bröllop den 4 Augusti.... Två av våra under bara vänner ska då gifta sig... och vi ska vara med och få bevittna deras stora dag tillsammans. och det ska bli kul och jag ser fram mot det massor. Vidare vet jag inte mer vad som kommer att ske.... jag skulle vilja att resa till Norge.. men det verkar svårt att kunna få ihop det som det ser ut just nu.... 
Jag vet inte heller om det är så att vi kommer att få Besök från Norge till oss heller... men det blir nog en glad överraskning om det visar sig att det är några som kommer att komma. 
Sedan är det så att min Lilla-stora tjej ska börja i förskolklass på Vittra-skolan i Nyköping så hon ska nog ha inskolning på förskolan och på fritids också då..... Så vad ska man hitta på att göra i vecka 30 mitt i vecka och vecka 31 återstår till funderingarna ett tag till kan jag tro..... 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hem och hem igen....

I veckan som var hade jag en åter resan till Svedala... En resan som på sätt och vis kändes skön att få göra för jag skulle hinna med att få träffa mina barn Alexander, Linnea, Fredrik och Alicia, Linnea's nybildadefamilj med sambo Sebastian  och mitt barnbarn Tintin I övrigt var resan avsatt för något helt annat. Jag skulle på rättegång för familjeangelägenheter... Det tog inte många timmar och jag hade mer tid att lägga på familjen med flera. Vänner var något som dock inte lång på prioriteringen. Det får bli nästa gång. Många hörde av sig men min tid räckte verkligen inte till. Tack mina kära och nära för förståelsen, jag lovar bättre nästa tillbaka resa. Hur var Svedala.... Kallt KALLT och åter Kallt... Snön låg på marken och det var urrigt och riktigt kyligt.... Det var så kallt att det gjorde ont i kroppen. Min hemresa gav av tillbaka till Thailand och Mae Phim redan på onsdagen. Så det var verkligen intensiva dagar. På bilden är vi samlade alla.... Jag Gabriella med barnen, A

Sova eller inte sova på dagis/förskolan....

Anna Wahlgren  är en kvinna som fött många barn och som debatterat mycket om barn och barnuppfostran och har även skrivit en del böcker.... "De blir slutkörda på dagis – för att kunna somna på kvällen. Men nu varnar experten Anna Wahlgren: – Att slopa vilan för små barn är lika farligt som att svälta dem" Jag kan bara hålla med henne om detta.... barn sover då de behöver det om dagen... och de lägger sig om kvällen ändå..... detta av mina egna erfarenheter.... visst finns det undantag... men oftast är det så att barnen somnar gott om natten även om de sovit på dagen på dagis/hos dagmamma/hemma då de är omkring 1 till 5 år...... Många föräldrar ger förskola med flera stränga förhållningsregler om att deras lilla barn inte ska sova om dagen alls.... o om de sover får de max sova 30 minuter och så vidare..... "BARNTORTYR" tycker Anna.... och visst kan man säga att det är så för en del barn.... att inte få sova då man är helt slut på dagen efter många aktivitete

Mitt namn...

 Många gånger har jag skämts för mitt namn för att det är så udda... andra gånger har jag varit stolt över mitt namn... Som barn sa alla mitt hela namn och inget annat... jag hade inte "nickname" heller... det var inte förrän jag kom upp i högstadiet som jag blev kallad Gunsan eller Myran... Jag svarade på båda dessa namn... dessa namn hängde med mig fram tills gymnasiet tog slut... sedan blev man liksom "vuxen" på något konstigt sätt...eller... hur det nu var... I alla fall så träffade jag en kille vars mamma hade liknade namn som mig så han kortade liksom av mitt namn och kallade mig bara för Eva... Ett namn som sedan har blivit kvar sedan dess. Visst använder jag mitt hela namn då jag skriver under och då jag är till sjukhuset, tandläkaren, med mera... men det är ju så att då står ju mitt hela namn och det är ju mitt tilltalsnamn som då används.... Eva är ju bara mitt halva namn liksom. Det är min familj sedan barndomen och min närmaste barndomsvän som säger hela